Sharpekvot – Vad är Sharpekvot?
En portfölj av finansiella tillgångar med högre risk har generellt bättre potential att ge hög avkastning. Högre risk kan alltså ge mer pengar, men också innebära större förluster. Det är en truism som varit förekommande i investeringskretsar sedan urminnes tider och som i sin grund är helt sann.
Det gäller dock att se risk på ett sunt sätt. Högre risk behöver inte per definition betyda större potential. Som tur är finns det ett bra mått för att analysera relationen mellan din avkastning och den risk du tagit. Genom att räkna ut Sharpekvoten får du en indikation på om den avkastning du genererat (eller förväntar dig att generera) faktiskt är "okej" utifrån ett riskperspektiv. Det är inte ovanligt att man förvånas över resultatet!
Genom att räkna ut Sharpekvoten får du en indikation på om den avkastning du genererat (eller förväntar dig att generera) faktiskt är "okej" utifrån ett riskperspektiv.
Vad är sharpekvot och varför är det viktigt?
Namnet kommer från William Sharpe (nobelpristagare i ekonomisk vetenskap 1990) som utvecklade detta mått för riskjusterad avkastning. Riskjusterad avkastning är ett mätetal som framför allt är viktigt att använda när du står inför det svåra valet om avkastning kontra risk.
Vi är alla överens om att låg risk är bättre än hög risk i de flesta fall, givet att alla andra aspekter är exakt samma. Detsamma (fast tvärtom) gäller naturligtvis avkastning - hög är bättre än låg. I dessa fall är det alltså svart och vitt och ingen direkt problematik uppstår. Svårigheten kommer när du hamnar i gråzonen.
Formeln för att räkna ut Sharpekvot ser ut såhär:
(Avkastning - Riskfri ränta) / Standardavvikelse
Anledningen till att man tar med riskfri ränta är att den avkastning du får där pengarna normalt är placerade (sparkonto eller lönekonto) räknas in. Den brukar ligga nära noll om inte exakt noll och det är inget problem att helt enkelt ta bort den från formeln. Tänk bara på att du då i efterhand behöver ha det i åtanke när du jämför din investering med lägsta möjliga ränta du kan få helt riskfritt på ett annat ställe. Får du 0,5 % ränta riskfritt och din investering endast ger 0,6 % med viss risk är det antagligen dags att undersöka andra alternativ. Eller sätta in pengarna på kontot med 0,5 % riskfri ränta.
Sharpekvot exempel
Tänk att du står inför att göra en investering i ett nytt bolag och att du har två val. För enkelhetens skull sätter vi riskfri ränta på 0 %.
Företag A
Avkastning: 13 %
Riskfri ränta: 0 %
Standardavvikelse: 28 %
Företag B
Avkastning: 10 %
Riskfri ränta: 0 %
Standardavvikelse: 6 %
Vilken av dessa två är bäst? Flera aspekter spelar in, men ur ren risksynpunkt enligt Sharpekvoten blir resultatet såhär:
Företag A
Sharpekvot = (13 - 0) / 28 = 0,46
Företag B
Sharpekvot = (10 - 0) / 6 = 1,67
I exemplet ser vi att Företag B är helt klart är en bättre investering enligt Sharpekvoten. Men är det alltid så att högre = bättre enligt Sharpekvoten?
Vad är en bra sharpkvot?
Ja, är det korta och enkla svaret. Här är det inget trixande med diskussioner om att både låga och höga siffror kan vara bra på sitt sätt. När det kommer till Sharpekvoten är svaret enkelt och tydligt: Ju högre desto bättre.
Men, och det är ett stort men: Sharpekvoten förutsätter att svängningar i aktiekursen är något dåligt, vilket det är för de flesta (eller åtminstone många) investerare. Den som dock vill följa strategin att köpa lågt och sälja högt är svängningar i kursen nästan en förutsättning. Hög volatilitet och risk kan vara bra för dig som handlar aktivt och ofta. Men hög volatilitet och risk innebär en lägre Sharpekvot. För att sammanfatta:
• Hög Sharpekvot innebär låg risk och/eller hög avkastning
• Låg Sharpekvot innebär hög risk och/eller låg avkastning
Mer om Sharpekvoten med Alexander Gustafsson från Nordnet.
Det är slutligen svårt att alltså argumentera för att en hög Sharpekvot är dåligt, utom i de fall då man köper och säljer aktivt och regelbundet och faktiskt letar efter svängningar och högre volatilitet för att kapitalisera på dessa.
