Ränta-på-ränta – Kalkylator, formel, beräkning och enkla exempel med vår smidiga sparkalkylator 2024 (stor guide)
Vad är ränta-på-ränta och hur räknar man ut det? Använd vår smidiga ränta-på-ränta-kalkylator för att enkelt beräkna ränta-på-ränta-effekten och se vilken effekt "världens åttonde underverk" kan få på ditt sparkapital. Nedan finner du allt du behöver veta om ränta-på-ränta och läser mer om beräkning / formel, när du kan ha användning för denna smidiga sparkalkylator samt flera bra exempel som du kan ha användning för! Lycka till!
Ränta-på-ränta innebär att man kombinerar avkastning och tid för att på så vis uppnå en kraftfull snöbollseffekt, där ett litet investeringskapital kan växa sig väldigt stort över en lång tidsperiod. Lär dig mer om hur det fungerar och den enorma kraften som finns i ränta-på-ränta-effekten!
Introduktion till den "magiska" sparkalkylatorn: Vad är ränta-på-ränta?
Kanske har du hört talas om “världens åttonde underverk”, ränta på ränta-effekten? På engelska brukar man prata om compounding. På svenska kallas det ibland också för sammansatt ränta och betyder då samma sak. Den som förstår vad det innebär kan också tjäna mycket på det med tiden. Fördelen med ränta-på-ränta är att det inte kräver någon särskild ansträngning från din sida, utan istället låter du pengarna göra arbetet!
Allt du behöver är ett startkapital och någon slags ränta (avkastning) som du återinvesterar (till exempel bankränta, eller kursvinst och utdelning från aktier). Ränta-på- ränta beskriver nämligen idén om att återinvestering av vinst ger en exponentiell tillväxt över tid. En exponentiell ökning betyder att värdeökningen av dina investerade pengar blir större och större med tiden, du får alltså en snöbollseffekt på de sparade pengarna. Oavsett hur liten summa som sätts in från början, så kan den med tiden bli stor tack vare snöbollseffekten. Det innebär att du får avkastning på din avkastning – och pengarna som du valt att investera växer allt snabbare.
Räntan ger allt större effekt när pengarna växer
När du återinvesterar räntan som du fått, det vill säga din avkastning, får du nästföljande år ny ränta på själva räntan. Nästa år blir det därpå ränta på den räntan, som hela tiden ökar allt eftersom du återinvesterar din avkastning. Avkastningen kan bestå av exempelvis ränta på ett sparkonto, värdeökning av aktier och fonder, eller utdelningar från aktier. Extra tydlig blir ränta-på-räntan om du månadssparar. Regelbundna investeringar tillsammans med ränta-på-ränta kan med tiden ge imponerande resultat.
Räkna ränta-på-ränta för sparande och investeringar – Aktier, fonder eller vanligt sparkonto (räntor)
Ränta på ränta syftar oftast på sparande och investeringar, men för allting som genererar pengar kan man använda ränta-på-ränta-formeln. Många förknippar begreppet med bankränta, men det rör all typ av avkastning som:
- Ränta på ett sparkonto
- Obligationer och ränteplaceringar
- Aktieinvesteringar
- Investeringar i fonder
Oavsett vilken investeringsform du har så går det att räkna på ränta-på-ränta. Historiskt sett har dock aktier och fonder gett större avkastning än ränteplaceringar. Huvudsaken är att du återinvesterar de pengar som du tjänar. För aktier kan du behöva återinvestera aktivt om du får utdelningar, annars sker det automatiskt i fonder och på räntekonton bara genom att du låter pengarna vara (förutsatt att det sker en positiv utveckling över åren). Däremot är det en fördel att månadsspara för att öka på ränta-på-ränta-effekten i dina investeringar.
Ränta-på-ränta aktier
Ränta-på-ränta är en av de största orsakerna till att aktiesparande kan bli väldigt lönsamt på sikt jämfört med andra sparformer. Historiskt sett har aktiemarknaden ökat med betydligt mer per år än vad exempelvis ett sparkonto kan ge i ränta, även om börsen rör sig uppåt och nedåt hela tiden. Men en sak som är säkert är att du som sparar långsiktigt i aktier kan tjäna mycket på att utnyttja ränta-på-ränta effekten.
Har du en aktieportfölj med bra spridning och starka bolag så kommer du på sikt att få avkastning. Låter du pengarna ligga kvar i aktien kommer den avkastningen att bli allt större med åren. Vissa aktier ger dig dessutom utdelning. När du återinvesterar dessa utdelningar istället för att spendera pengarna så kommer du att få ännu bättre resultat av ränta-på- ränta-effekten. Mer pengar i portföljen leder nämligen till en accelererande ökning. I början kan det gå sakta om du har en mindre summa pengar investerad hos exempelvis Avanza, men ju större ditt innehav växer sig och ju mer du återinvesterar, desto snabbare kan värdeökningen ske tack vare ränta-på-ränta-effekten.
Ränta-på-ränta fonder och aktiefonder
När det gäller ränta-på-ränta fonder och aktiefonder så fungerar konceptet på samma sätt. Värdeökningen på pengarna blir exponentiell med tiden tack vare din avkastning. Har du investerat 10 000 kr i en fond via Avanza och den har vuxit med 10 procent vid årets slut så har du 11 000 kr. Dina pengar har ökat med 1 000 kr. Om avkastningen för år 2 också blir 10 procent tjänar du sedan ännu mer, nämligen 1 100 kronor. Ränta-på-ränta har redan börjat få effekt! Kurvan fortsätter sedan uppåt allt kraftigare när innehavet blir större – något du enkelt kan testa på egen hand med vår smidiga sparkalkylator nedan!
Ränta-på-ränta sparkonto
Många sparkonton erbjuder en viss ränta på pengarna som du överfört till kontot. Sparräntan är ofta ganska blygsam jämfört med avkastningen man kan få från fonder och aktier. Däremot är risken närmast obefintlig, så sparkonto kan vara ett tryggt alternativ om man vill ha en buffert att snabbt kunna använda, utan oro för hur börsen rör sig. Även ett vanligt sparkonto kan ge ränta-på-ränta över åren, men resultatet blir inte så dramatiskt.
Pengarna minskar dessutom i värde varje år på grund av inflation. Räntan på de flesta sparkonton idag klarar inte av att kompensera för inflationen, vilket betyder att dina pengar med tiden tappar i värde trots sparräntan. Däremot är det förstås bättre att få lite ränta än att inte få någon alls. Ett sparkonto med 2,5 % i ränta gör till exempel att 100 000 kr ökar till 102 500 kr på ett år. Du har därmed tjänat 2 500 kr i ränta, men förmodligen också tappat en del på grund av inflation.
Lista: Här kan du jämföra sparkonton med högst ränta
Nedan ser du aktuella sparräntor från olika banker och i vår stora guider Bästa sparräntan kan du fördjupa dig mer.
Klicka dig gärna vidare och läs mer!
Tumregel: Så ofta fördubblas ditt kapital genom ränta-på-ränta beroende på din avkastning
Hur mycket kan man egentligen tjäna med ränta på ränta? Hur lång tid tar det innan pengarna har fördubblats i värde? Nedan ger vi exempel på några enkla tumregler som kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet när man tänker på ränta-på-ränta-effekten och gör ränta-på-ränta beräkning. Om du inte sätter in några extra pengar under åren (dvs. utan tillhörande månadssparande) utan endast använder ett startkapital och räknar med X % i årlig avkastning så fördubblas dina pengar i följande takt (antal år).
| Avkastning | 1% | 2% | 3% | 4% | 4% | 6% | 7% | 8% | 9% | 10% | 11% | 12% | 13% | 14% | 15% |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| År | 69,7 | 35 | 23,5 | 17,7 | 14,2 | 11,9 | 10,3 | 9 | 8 | 7,3 | 6,6 | 6,1 | 5,7 | 5,3 | 5 |
Idag kan du i bästa fall få max 1 % avkastning på ett sparkonto med insättningsgaranti. Det gör att dina pengar (om vi bortser från inflationen) fördubblas efter 69,7 år.
Om vi istället för sparkonto tittar på börsen (aktier och fonder) och antar att vi kan få 7 % årlig totalavkastning så ser vi att tiden det tar att fördubbla pengarna minskar dramatiskt. Istället för 69,7 år sjunker siffran istället ned till 10,3 år.
En förträfflig genomgång av ränta på ränta av Alexander på Nordnet.
Hur kan man ta del av ränta-på-ränta-effekten?
Om du i dagsläget har pengar på ett sparkonto med ränta, i fonder eller i aktier så tar du förmodligen del av ränta-på-ränta-effekten redan nu. Men det finns flera saker som påverkar hur mycket du tjänar på snöbollseffekten. Genom att skaffa dig en inblick i dessa punkter kan du också själv spara på ett sätt som maximerar ränta-på-ränta. Hur ränta-på-ränta-effekten utvecklas är beroende av följande fyra parametrar:
• Startkapital
• Månadsinsättning
• Ränta (avkastning)
• Tidsperiod
Först och främst behöver du ett startkapital, alltså en summa pengar som du sätter in på till exempel ett investeringssparkonto (ISK) och investerar i olika aktier. Ett större startkapital leder till bättre ränta-på-ränta effekt redan från början, men även en mindre summa som startkapital kan växa sig stor med tiden. Sparar eller investerar du regelbundet pengar, något som ofta sker via månadsinsättning, skyndar det också på effekten.
Räntan är sedan det som avgör hur mycket ditt kapital växer varje år. Med ränta menar man all slags vinst (avkastning) på ditt sparande, till exempel avkastning och/eller utdelning på aktier, avkastning på fonder eller räntan på ett sparkonto. Den slutliga punkten som avgör hur stor effekt du får är tidsperioden – hur länge du låter pengarna ligga. För en enskild aktie kan förstås aktien minska i värde med tiden, men har du en välplanerad portfölj med aktier i många olika bolag eller fonder så bör du med tiden gå med vinst.
Tänk långsiktigt och sprid ut riskerna
För att ränta-på-ränta ska visa någon större effekt är det därmed viktigt att tänka långsiktigt. Ränta-på-ränta effekten är som sagt exponentiell, vilket kräver tid. Den enkla sanningen är att ju mer tid och pengar du kan avsätta för sparande eller investeringar, desto högre blir ränta-på-ränta-effekten. Givetvis under förutsättning att du över tid också uppnår en positiv avkastning på ditt kapital!
Även om ränta-på-ränta-effekten gör det mesta av arbetet på egen hand så behöver du se till att ha ett stabilt sparande som grund. Det innebär bland annat att du har bra spridning på ditt innehav, till exempel i olika aktiefonder och i många olika aktiebolag som verkar inom varierande branscher. Ofta gäller det också att behålla lugnet under perioder då börsen rör sig kraftigt och istället tänka långsiktigt. Tiden är en viktig parameter för att ränta-på-ränta-effekten ska bli maximal.
Räkna ut ränta-på-ränta – Formel och beräkning
För att räkna ut ränta-på-ränta effekten från år till år behöver du bara multiplicera ditt nuvarande sparkapital med den ränta/avkastning som du har, eller som du förväntas uppnå. Just räntan är vanligtvis årlig, men ibland också månatlig. För enkelhetens skull använder vi årlig ränta i exemplet nedan. Ska du räkna ut effekten för ett år framåt gör du så här:
Startkapital * Årlig sparränta = Nästa års sparkapital
Med 1 % sparränta och 10 000 kronor sparkapital blir nästa års sparkapital alltså:
10 000 * 1,01 = 10 100 kr
Men antagligen vill du räkna framåt flera år i tiden. I så fall använder du följande formel:
Startkapital * (1+avkastning) ^ antal år
Låt säga att vi vill räkna ut sparkapitalet år 12, med ett startkapital på 10 000 kronor och ränta på 1 %. Då ser det ut så här:
10,000 * 1,01 ^ 12 = 11 268,25 kr
10 000 är alltså ditt startkapital. 1,01 betyder att räntan/avkastningen är på 1 % per år, och 12 är antal år som du vill räkna framåt i tiden.
Exempel ränta-på-ränta kalkyl
För att beräkna ränta-på-ränta och tydliggöra dess effekter jämför vi två fiktiva sparsituationer. Tänk dig att två personer sparar pengar. Vi antar först och främst att båda personerna har lika hög sparränta och samma villkor. De sätter båda in en enda fast summa på sparkontot och låter sedan pengarna ligga där, utan att investera något mer än sin avkastning (dvs. räntan) från sparpengarna.
Sparränta: 3 % per år
Det enda som skiljer exempelpersonerna åt är startkapitalet:
Person A: 9 000 kronor sparkapital
Person B: 80 000 kronor sparkapital
Person A:s utveckling på sparandet med 3 % sparränta:
| År | Sparkapital i början av året | Avkastning | Sparkapital i slutet av året |
|---|---|---|---|
| 1 | 9,000 | 270 | 9,270 |
| 2 | 9,270 | 278 | 9,548 |
| 3 | 9,548 | 286 | 9,834 |
| 10 | 11,742 | 352 | 12,094 |
| 25 | 18,293 | 549 | 18,842 |
| 40 | 28,500 | 855 | 29,355 |
Person B:s utveckling på sparandet med 3 % sparränta:
| År | Sparkapital i början av året | Avkastning | Sparkapital i slutet av året |
|---|---|---|---|
| 1 | 80,000 | 2,400 | 82,400 |
| 2 | 82,400 | 2,472 | 84,872 |
| 3 | 84,872 | 2,546 | 87,418 |
| 10 | 104,382 | 3,131 | 107,513 |
| 25 | 162,623 | 4,879 | 167,502 |
| 40 | 253,362 | 7,601 | 260,963 |
Huruvida ökningen är stor eller inte är så klart relativt. Men för att få lite kontext kan vi se på resultaten och jämföra efter att vi gjort några enkla modifieringar. I exemplen som följer kan du se vad utfallet blir i ett par olika situationer.
Med eller utan ränta-på-ränta och med månadssparande
Resultat kommer att se olika ut beroende på hur man väljer att hantera sina investeringar. Först kan vi jämföra med vad som hade hänt om ränta-på-ränta-effekten inte spelade in, det vill säga om personerna varje år tog ut avkastningen istället för att återinvestera den. Ökningen av sparkapitalet hade då varit exakt detsamma varje år, utan någon exponentiell ökning med hjälp av den effekt som en löpande återinvestering ger.
Person A utan återinvestering av avkastning (ingen ränta-på-ränta-effekt):
| År | Sparkapital i slutet av året |
|---|---|
| 1 | 9,270 |
| 2 | 9,540 |
| 3 | 9,810 |
| 10 | 11,700 |
| 25 | 15,750 |
| 40 | 19,800 |
En tydlig minskning, men såvida man inte sparar under flera decennier är skillnaden alltså inte särskilt stor vid lägre summor och lägre avkastning på kapitalet.
Mer intressant blir det om man lägger till månatligt sparande.
Låt säga att person A sätter in 500 kronor varje månad på sparkontot, utöver den återinvesterade avkastningen. Resultatet blir då:
Person A med månatligt sparande och återinvestering av ränta:
| År | Sparkapital i slutet av året |
|---|---|
| 1 | 15,450 |
| 2 | 22,094 |
| 3 | 28,937 |
| 10 | 82,944 |
| 25 | 244,164 |
| 40 | 495,340 |
Med månadssparande blir skillnaden dock markant! Efter 25 år har sparkapitalet växt till nära en kvarts miljon och 15 år efter det är det uppe i en halv miljon. Regelbundet sparande i kombination med ränta-och-ränta kan göra enorm skillnad i ditt sparande. Naturligtvis får man komma ihåg att en betydande del av det totala sparkapitalet i det sista exemplet inkluderar de 6 000 kronor som sätts in varje år (500 x 12).
Ränta-på-ränta kontra inflation
Något som ibland glöms bort är att inflationen påverkar ditt sparande. 100 kr idag är ju till exempel värda betydligt mindre än för 20 år sedan. Inflationen innebär kortfattat att priset på olika varor och tjänster ökar över tid, vilket indirekt gör att värdet av dina pengar minskar lite (“urholkas”) för varje år. När du sparar pengar och räknar på avkastningen kan det därför vara värt att dra bort, exkludera, inflationen. Inflationen varierar från år till år, men har historiskt legat på runt 2 % (vilket också är Riksbankens inflationsmål).
Det enklaste sättet att räkna in inflationen i din kalkyl, är att helt enkelt ta din sparränta och subtrahera med (dra av) 2 %. Det ger dig den så kallade realavkastningen.
3 % sparränta - 2 % inflation = 1 % realavkastning
Om ditt sparkonto har en ränta under 2 % betyder det alltså att du indirekt går back, vilket tyvärr är den bittra sanningen med inflation, men heller inget som man kan göra speciellt mycket åt. Man får dock komma ihåg att det ändå är mycket bättre än att låta pengarna ligga på ett konto med låg sparränta, snarare än ingen sparränta alls.
Exempel: Så "enkelt" blir du miljonär med hjälp av ränta-på-ränta-effekten
Ränta på ränta-effekten kan göra någon till miljonär, utan att man behöver arbeta in varenda krona själv. Genom att spara smart och tänka långsiktigt kommer ökningen att bli allt större för varje år. Här kommer du att ta del av läsa om tre exempel på olika personer som vill bli miljonärer. Kanske känner du igen dig i en av situationerna?
Exempel 1: Hinner Kalles son bli miljonär till 18-årsdagen?
Kalle börjar månadsspara till sin son samma stund som sonen föds, alltså när sonen är noll år. Målet för Kalle är att hans lille son ska växa upp och vid 18 års ålder ha en miljon kronor som kan användas till att betala en del av sitt första bostadsköp. Men kommer han att hinna spara ihop pengarna i tid med hjälp av ränta-på-ränta? Kalle har bestämt sig för att sätta upp ett automatiskt sparande i aktiefonder varje månad för enkelhetens skull. Varje månad dras 2 000 kr från hans konto och hamnar i fonderna. Vid första årets slut har han alltså sparat 24 000 kr till sin son.
Fonderna går bra och ger i genomsnitt 8 % avkastning per år (vilket ungefär motsvarar det historiska genomsnittet för börsen som helhet). När sonen fyller 13 år har Kalle sparat ihop över 500 000 kr till honom, men har endast investerat 312 000 kr själv av de pengarna. Resterande 188 000 kr har han fått tack vare ränta-på-ränta-effekten, som vuxit sig större för varje år. När Kalles son fyller 18 år har kapitalet nått 937 296 kr. Väldigt nära målet på en miljon kronor! Ett år senare, vid 19 års ålder, når Kalle 1 miljon kr i sparade pengar. Målet har han nått genom sitt regelbundna månadssparande på 2 000 kr, räntan (avkastningen) och tiden.
Exempel 2: När blir Anna miljonär på börsen?
Efter att ha läst på om aktiesparande bestämmer sig Anna för att börja investera mer på börsen. Hon sätter 200 000 kr av sin sparade buffert på ett investeringssparkonto (ISK) och använder detta kapital till aktieköp. Anna köper aktier i 12 olika bolag som historiskt sett gått starkt på aktiemarknaden.
Hur lång tid det tar innan hon blir miljonär beror naturligtvis på hur det går för dessa bolag, hur avkastningen ser ut samt utdelningen, hur börsen rör sig och hur mycket mer sparkapital som hon sätter in. Låt oss säga att Annas aktieportfölj i genomsnitt ökar i värde med 7 % per år. Anna avsätter dessutom 1 500 kr av sin lön varje månad för att köpa fler aktier. Tack vare utdelningar från sina aktier kan hon sätta in ytterligare pengar så att det totalt blir 1 800 kr per månad i genomsnitt.
Med dessa förutsättningar tar det 14 år innan Anna är miljonär på börsen. Halva miljonen består vid det laget av pengar som hon fått genom ränta-på-ränta, och den andra halvan av de faktiska investerade pengarna (200 000 kr i startkapital samt månadssparande på 1 800 kr).
Exempel 3: Kan Robert ta tidig pension och börja resa?
Robert är 55 år och har som mål att ha 1 miljon kr på sitt nyöppnade ISK (investeringssparkonto). Dessa pengar ska han använda för att ta tidig pension och resa runt i hela världen. I nuläget har han dock inga pengar alls på resekontot och måste alltså börja från noll. Robert bestämmer sig för att dra ner på alla kostnader han kan, så att han istället har råd att spara mer pengar till att investera på börsen.
Han säljer sin bil och börjar cykla eller åka buss till jobbet, byter till ett mindre boende och skapar en månadsbudget som han inte får överskrida. Detta gör att han får 400 000 kr att spara och kan sätta in hela 5 000 kr i månaden på sitt ISK. Pengarna investerar han i en blandning av aktier och aktiefonder. Dessa ger i genomsnitt 7 % avkastning per år.
Redan efter 6 års sparande har Robert blivit miljonär på sitt ISK. Andelen som han investerat själv är högre än tidigare exempel och ränta-på-ränta-effekten lägre, eftersom det gått kortare tid sedan starten. Men vid 61 års ålder har Robert nu nått sitt mål att kunna gå i tidig pension och börja resa.
Ränta-på-ränta i praktiken med fonder eller aktier
Det är en sak att förstå teorin och modellen för sammansatt ränta. Nästa steg är att faktiskt utnyttja och skörda frukterna från den. Du kan sätta dina pengar i jobb i nästan vilka investeringar som helst.
Några tips:
- Nyfiken på att börja investera i aktier? Se vår guide Aktier för nybörjare.
- Om du själv inte orkar lägga tiden utan istället söker automatiska investeringslösningar rekommenderar vi våra guider om Fondrobotar och Sigmastocks aktierobot.
- Vill du lära dig mer och inspireras av några av Sveriges duktigaste placerare? Då tipsar vi om att läsa våra återkommande Börskollen-intervjuer med proffs från branschen.
- Därutöver finner du här hos Börskollen ett stort antal andra innehållsrika guider och kan bland annat lära dig mer om Investmentbolag, Utdelningsaktier, Fastighetsaktier etc.
Fler frågor och svar om ränta-på-ränta – Kalkylator, beräkning, användning, formel och exempel
Hur fungerar ränta-på-ränta?
Ränta-på-ränta-effekten fungerar så att dina sparpengar växer allt snabbare när du investerar i något som ger ränta. Det kan handla om aktier som ger vinst/utdelningar, fonder som ger avkastning eller ett sparkonto med ränta. Du får med åren ränta-på-räntan, så att du tjänar på totalsumman av både dina egna investerade sparpengar och din intjänade ränta.
Vad påverkar ränta-på-ränta effekten?
Hur stor effekt det blir beror på antal år som pengarna får växa, hur stort startkapital du har, vinsten per år (räntesats eller årsavkastning) och hur mycket du kan spara under året. Mer investerade pengar, högre avkastning och längre tidsperiod ger alltså bättre resultat.
Gäller ränta-på-ränta för fonder och aktier?
Ja, man brukar uppskattningsvis räkna med att börsen ökar 7–8% per år. Man kan därmed säga att detta är börsens genomsnittliga “ränta”, även om aktier självklart också kan minska i värde. Effekten av ränta-på-räntan är dock ofta extra stor på just aktiemarknaden. Det beror på att börsen och fondsparande generellt sett ger större ökning per år än till exempel ett sparkonto med ränta, men är samtidigt såklart mer riskfyllt. Ett vanligt sparkonto ligger ofta på max 1% i årlig ränta (och på senare år är det snarare regel än undantag med 0% i ränta).
Hur kan jag räkna ut ränta-på-ränta?
Använd vår kalkylator för att enkelt se hur mycket du ränta-på-ränta du får på allt från första året av sparande till 10 år, 20 år eller 30 år av sparande. För att räkna ut ränta-på-ränta för en viss tid kan du också använda en formel. Du multiplicerar startkapitalet med räntesatsen (vinsten per år), upphöjt till antal år som du vill se resultatet för.
Exempelvis, med ett kapital på 1 000 kr och årsavkastning på 6% får du 60 kr i ränta efter år 1. Med formeln kan du enkelt räkna till exempel 10 år eller 30 år framåt i tiden. För 10 år räknar du följande: 1 000 x 1,06 ^ 10 = 1 791 kr. Räntan har gett dig 791 kr utan något aktivt sparande alls. Lägger du till månadsinvesteringar och ökar startkapitalet blir resultatet betydligt större.
Hur får jag bäst ränta-på-ränta-effekt?
För att maximera effekten kan du:
- Se till att spara pengar varje månad
- Sprida ut dina risker i många olika innehav inom förslagsvis aktier, fonder och aktiefonder
- Återinvestera alla utdelningar och vinster du får från sparandet
- Ha tålamod och tänka långsiktigt, pengarna får alltså tid att växa allt mer
Ränta-på-ränta-kalkylator
Använd vår smidiga kalkylator nedan för att beräkna ränta-på-ränta-effekten.
