Räntefonder (stor guide) – Bästa räntefonden att investera i december 2024

Räntefonder är ett alternativ till vanliga aktiefonder – men när ska man köpa räntefonder och vad bör man tänka på innan man investerar? I den här guiden får du veta mer om vad räntefonder innebär och vi listar också fonderna som presterat bäst under de senaste åren samt hjälper dig att komma igång!

• Räntefonder är ett populärt sparalternativ som erbjuder en annan riskprofil jämfört med aktiefonder, och är speciellt anpassade för de som söker en mer stabil investering.
• Guiden ger en omfattande översikt av räntefonder, inklusive hur du kan börja investera i dem och vad du bör överväga före ditt investeringsbeslut, såsom fondens popularitet, förvaltningsavgifter och betyg.
• Vi listar också de räntefonder som har haft den högsta procentuella avkastningen under de senaste 5 åren, både svenska och globala, vilket kan hjälpa dig att identifiera vilka fonder som kan vara lämpliga för ditt sparande.

Fonder är som bekant ett populärt sätt att spara bland svenskarna. De pengar som placeras i fonder får möjlighet att växa med åren, med målet att det investerade kapitalet ska ge bra avkastning per år. I den här guiden kan du läsa allt om vad räntefonder innebär och hur du investerar i dessa.

Tips: Är du nybörjare till fonder? Vi rekommenderar då vår stora guide om att Börja spara i fonder. Du kan också kolla in vår sida Fondkollen, där alla svenskregistrerade fonder finns med smidig sökfunktion – här kan du läsa mer om fonden, se alla innehav, jämföra med andra likartade fonder och mycket mer.

Topplista 2024 – Bästa räntefonderna senaste 1, 3 och 5 åren (svenska och globala)

Innan vi fördjupar oss mer ska vi kika närmare på ett urval av de bäst presterande räntefonderna just nu. Nedan listar vi de bästa räntefonderna som har haft högst procentuell avkastning under den senaste 1, 3 respektive 5-årsperioden – såväl svenska som globala räntefonder som du kan spara i!

Om du klickar dig vidare kan du bland annat finna information om:

• Hur populär den är, baserat på flest antal fondandelsägare hos nätmäklaren Avanza
• Dess fondförvaltningsavgift
• Fondbetyget baserat på Morningstars rating

Dessa "bästa fonderna"-listor kan ses som inspiration för fortsatt fördjupning innan du investerar dina pengar! Det finns ingen garanti för att du får tillbaka det investerade kapitalet, men genom att titta på historisk avkastning har du en bra grund att utgå från i valet av fonder och god chans att se ditt innehav växa allt mer per år.

Bästa räntefonder – 1 år

1. UBS (Lux) BS Asian HY $ P-acc 26 %
2. UBS (Lux) EEF Glbl Bd $ P Acc 23 %
3. Atlant Högräntefond 22 %

Bästa räntefonder – 3 år

1. MS INVF Emerging Mkts Dbt Opps A 44 %
2. Amundi Fds Cash USD A2 USD C 35 %
3. Fidelity Glb Shrt Dur Inc A-Acc-USD 33 %

Bästa räntefonder – 5 år

1. MS INVF Emerging Markets Lcl Inc A USD 121 %
2. MS INVF Emerging Mkts Dbt Opps A 51 %
3. Alfred Berg Nordic HY ACC A 48 %

Listan senast uppdaterad: 2024-11-29. Källa/inspiration: Avanza.

Säker avkastning till låg risk – Här kan du jämföra sparkonton med högst ränta

Om du i tillägg till räntefonder söker avkastning till låg risk erbjuder sparkonton numera hyfsad ränta – i synnerhet om du kan tänka dig att binda dina pengar under en period. Nedan ser du aktuella sparräntor från olika banker och i vår stora guide Bästa sparräntan kan du fördjupa dig mer.

Jämför traditionella sparkonton i tabellen från Compricer nedan, som uppdateras löpande per automatik så att du alltid får se aktuell ränta från flera olika aktörer på marknaden. I tabellen ser du den aktuella rörliga räntan samt räntan för olika bindningstider.

Om du kan tänka dig att ta något högre risk i sökandet efter högre avkastning, men fortfarande vill begränsa dig till en enkel räntebärande sparform tipsar vi också om SaveLend Fast, marknadens nyaste fasträntekonto med hela 5,5 % fast ränta på 12 månader. Ditt sparande är också säkrat med SaveLends Kapitalskydd.

Med SaveLend Fast får du ett förutsägbart sparande med en fast avkastning på 5,5 % efter löptidens slut. Du behöver binda dina sparpengar i minst 12 månader och minsta insättning är 10 000 kr.

Anledningen till att SaveLend kan erbjuda marknadens i särklass bästa sparränta är tack vare deras modell där de investerar dina sparpengar i krediter under bindningstiden. Det rör sig alltså inte om ett traditionellt sparkonto, men likheterna är många.

Det påverkar dock inte din avkastning. Skulle avkastningen ligga under 5,5 % vid bindningstidens slut skjuter de till den delen som saknas, och genererar den mer tar de den överskjutande delen. Du får 5,5 % oavsett hur deras investeringar presterar helt enkelt.

Introduktion: Vad är räntefonder?

Till att börja med, vad är räntefonder och vad innebär det att spara i dem? Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper. Dessa räntepapper är i sin tur så kallade skuldsedlar, det vill säga bevis på ett lån, och har en bestämd ränta under en viss tidsperiod.

Exempel på räntepapper och skuldsedlar är företagsobligationer och statsskuldväxlar. En obligation eller ett skuldebrev är en garanti på att låntagaren kommer att betala tillbaka pengarna efter en viss tid, och gemensamt för alla räntefonder är att det finns en bestämd löptid.

Det finns två primära typer av räntefonder, där det är just löptiden som är skillnaden: långa räntefonder respektive korta räntefonder. Skillnaden på dessa är att långa räntefonder har längre löptid, medan korta räntefonder har en kortare sådan på högst ett år. Den förväntade avkastningen per år brukar kallas för “running yield”.

Skuldsedeln kan ges ut av bland annat företag, kommuner eller svenska staten och ses som en tillgång. Precis en fond kan äga aktier i bolag, så kan den äga skuldsedlar. Dessa är beroende av marknadsräntan.

Räntefonder ger sparande med låg risk

Att räntefonder placerar i räntebärande värdepapper istället för i aktier, som vanliga aktiefonder gör, innebär att fonderna inte påverkas av oroligheter på börsen. Räntefonder har därmed en relativt låg risk och passar särskilt bra om du sparar på kort sikt.

Placerar du i räntefonder är målet oftast inte att få högsta möjliga avkastning, eftersom aktiefonder historiskt har givit betydligt högre avkastning om man ser till långsiktigt sparande. Räntefonder handlar snarare om att få ett tryggt sparande och hindra det investerade kapitalet från att minska i värde på grund av inflationen, vilket ofta sker på vanliga sparkonton med låg eller ingen ränta alls. Korta räntefonder är till exempel ett populärt alternativ till vanliga sparkonton, eftersom du kan få bättre ränta men samtidigt minimera risken.

Hur fungerar räntefonder?

Du köper andelar på samma sätt som i en aktiefond, enklast via nätmäklarna Avanza eller Nordnet. Räntefonder kan, precis som alla typer av fonder och investeringar, både öka och minska i värde. Avkastning är ingen garanti, men tittar man på historisk avkastning har det lönat sig att investera i räntefonder. Räntefonder fungerar på många sätt likadant som aktiefonder, men det finns även vissa skillnader mellan exempelvis en vanlig aktiefond och en räntefond som är bra att känna till.

Vad utmärker räntefonder jämfört med aktiefonder?

Här listar vi de största skillnaderna mellan en aktiefond och en räntefond:

• Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper istället för aktier.
• Det är främst räntan som påverkar värdet, istället för börsen.
• Aktiefonder innebär högre risk än en räntefonder.
• En aktiefond har i regel högre historisk avkastning…
• …men en räntefond innebär alltså lägre risk, särskilt korta räntefonder.

Tips: Lär dig mer om Aktiefonder i vår separata guide.

Så påverkar ränta och löptid dina räntefonder

Investerar du i räntefond kommer dina pengar alltså att påverkas mer av ränteläget än av läget på börsen. Det innebär att ränteklimatet avgör om ditt innehav stiger eller sjunker i värde. Värdet sjunker när marknadsräntan stiger, och tvärtom så stiger värdet när marknadsräntan sjunker.

Det här kan förstås verka förvirrande, men anledningen till att värdet sjunker vid högre ränta är att efterfrågan på nyligen utgivna räntepapper ökar. Då minskar samtidigt efterfrågan på de nuvarande räntefonderna och priset på dessa sjunker. Samma sak händer om utvecklingen skulle gå åt motsatta hållet: En obligation som har en lång löptid kommer att öka i värde på marknaden om nya obligationer som utkommer ger en lägre ränta.

Längre löptid betyder högre risk

Ju längre löptid, desto större hävstång blir det. För långa fonder ger alltså även en liten förändring på räntan ett stort utslag på fondens värde. Hävstången gör att långa räntefonder med löptider på 20-30 år påverkas mycket av räntan, men att korta räntefonder däremot återhämtar sig snabbare. Den som äger en kort räntefond behöver oftast inte känna någon oro när marknadsräntan stiger. Långa räntefonder kan behöva längre tid på sig att åter stiga i värde.

Skillnaden på blandfonder och räntefonder

Nu när vi kollat på skillnaderna mellan aktiefonder och räntefonder kan det vara intressant att även se hur de jämför sig med andra populära typer av fonder. Blandfonder är en av dessa – så hur skiljer sig räntefonder från blandfonder? Blandfonder består av dels aktier, dels räntebärande värdepapper. Därmed är en blandfond en slags hybrid mellan en aktiefond och räntefond, med högre risk än en räntefond.

När börsen minskar i värde kommer blandfonden också att göra det eftersom den innehåller aktier, till skillnad från en räntefond som enbart har räntebärande värdepapper. Precis som räntefonder kommer blandfonder också att stiga och sjunka beroende på räntan, och i olika hög utsträckning beroende på hur stor andel räntebärande värdepapper relativt aktier som finns i innehavet.

Den största skillnaden mellan en blandfond och räntefond är alltså att den förstnämnda placerar även i aktier utöver obligationer och andra räntepapper. Både risken och historisk avkastning är högre än för räntefonder. Räntan påverkar blandfonder, men inte i lika hög utsträckning som för räntefonder.

Läs mer: Fördjupa dig mer i vår stora guide om Blandfonder.

Indexfond jämfört med räntefond (passiv vs. aktiv förvaltning)

Indexfonder och räntefonder har en sak gemensamt: båda har en lägre risk och relativt låg avgift jämfört med andra fonder. Däremot är indexfonder ofta aktiefonder, med innehav i aktier i olika företag istället för i räntebärande värdepapper. Indexfonder strävar efter att följa ett visst index och har därmed så kallad passiv förvaltning, medan räntefonder ofta har aktiv förvaltning.

Läs mer: Lär dig mer om Indexfonder i vår stora guide!

Tips – Ladda ner vår populära app för inspiration till bästa räntefonderna 2024

Olika typer av räntefonder

Korta räntefonder och långa räntefonder är de två huvudkategorierna inom räntefonder. Skillnaden mellan dessa är viktiga att känna till så att du placerar dina pengar smartast! Vi förklarar närmare vad dessa innebär här under.

Du kan också välja mellan räntefonder som placerar i svenska räntebärande värdepapper, och de som placerar i utländska räntebärande värdepapper. Om du investerar i en fond med utländska värdepapper finns risken att avkastningen påverkas av hur de utländska valutorna förhåller sig jämfört med svenska kronor.

Korta vs. långa räntefonder: Vad är skillnaden?

Korta räntefonder har en löptid på högst ett år, medan långa räntefonder har en löptid på över ett år. Löptid kallas ibland också för duration och berättar när lånet ska betalas tillbaka till utlånaren.

Korta räntefonder
Näst efter ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti är korta räntefonder det tryggaste sättet som finns för sparande. Korta fonder kallas även för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder.

Långa räntefonder – obligationsfonder
Långa räntefonder, även kallade obligationsfonder, har löptider på allt från ett år upp emot 30 år. Dessa har en betydligt högre risk än korta. Det investerade kapitalet minskar i värde mer kännbart när räntan stiger, jämfört med korta räntefonder. Obligationer, till exempel företagsobligationer, är därmed en skuldförbindelse med duration på minst ett år.

Så, vad bör man välja: korta räntefonder eller långa räntefonder? Både korta och långa räntefonder bidrar till bättre diversifiering i din sparportfölj, och fungerar som stötdämpare när det går dåligt på börsen. För sparpengar som du behöver snart är det bäst att välja en korträntefond för större chans att du får tillbaka hela kapitalet som du placerar. Alla typer av fonder kan både öka och minska i värde, men räntefonder är ett jämförelsevis stabilt alternativ. Välj en fond med längre löptid om du sparar mer långsiktigt, till exempel 5 år eller mer, och är beredd att ta en högre risk!

Realräntefonder – ger dig skydd mot inflation

Realräntefonder är ytterligare en typ av räntefonder. Fonderna placerar i realränteobligationer som har lång löptid och du som sparar får kompensation för inflationen. Syftet med realräntefonder är att garantera att den framtida avkastningen inte blir sämre på grund av inflationen. Inflationen innebär ju att pengarna blir mindre värda per år, vilket realräntefonder tar hänsyn till.

Räntan anges i procent per år som för en vanlig fond, med skillnaden att man även lägger till ett procenttal för den aktuella inflationen. Genom att använda nominell ränta (den ränta som låntagaren betalar) och göra avdrag för inflationen får man fram en realränta, och därmed begreppet realräntefonder. Realräntefonder består nästan enbart av skuldsedlar utgivna av staten, till skillnad från de flesta långa räntefonder som mestadels har innehav i företagsobligationer.

Är realräntefonder värda att investera i? Med en duration på runt 5-10 år är risken något större än med en kortfond, men samtidigt får du ett skydd mot inflationen. Viktigt att tänka på är att när räntan höjs så sjunker värdet på räntefonderna, och så även realräntefonder. Det finns ingen garanti för framtida avkastning.

Företagsobligationer

Företagsobligationer är skuldsedlar utgivna av diverse företag. Dessa obligationer passar dig som vill ta en något högre risk. När du placerar är du inte helt oberoende av börsen, eftersom företagens betalningsförmåga hänger ihop med utvecklingen på börsen.

Tips: Även preferensaktier kan ses som en närliggande kategori för dig som primärt söker avkastning i form av ränta / utdelning. I vår stora guide om Preferensaktier kan du lära dig mer om denna sparform!

Fördelar med räntefonder

• Sparande med relativt låg risk
• Passar bra till pensionssparande men också kortsiktigt sparande
• Ger diversifiering i din portfölj
• Fungerar som ett skydd vid börsnedgångar
• Håller värdet mot inflationen bättre än sparkonto

Nackdelar med räntefonder

• Sjunker i värde vid stigande ränta
• Lägre avkastning än exempelvis aktiefonder
• Ingen garanti för framtida avkastning (precis som alla investeringar!)

Fördjupning: Stratega 30 och 3 andra populära räntefonder

Vilka fonder är mest populära, och varför? Här dyker vi ner i några olika alternativ.

Här listar vi några populära aktiefonder hos Avanza (utan inbördes ordning). Du får lite nyttig information som är bra att känna till om varje fond, ifall du vill investera i någon eller några av fonderna.

Tips – Spara smidigare med fondroboten Lysa

Om du föredrar att helt automatiserat fondsparande som är anpassat efter dina personliga sparmål tipsar vi om att spana in den populära fondroboten Lysa.

(Reklamlänk till Lysa.)

Nordea Stratega 30 – blandfond för längre sparhorisont

Nordea Stratega 30 är en blandfond som placerar i dels lång ränta, dels aktier. Talet 30 betyder att den placerar 30 % av innehavet i aktier, och därmed består största andelen (70 %) av placeringar i räntepapper. Aktiedelen har sitt största innehav i Nordamerika, och investerar globalt men även med visst fokus på Sverige.

Det är rekommenderat att spara i minst 3 år i fonden, som har fått utmärkelsen “bästa försiktiga blandfond under de senaste 5 åren” år 2022 vid Nordic Lipper Fund Awards. Även teamet som förvaltar, Nordea Multi Asset Team, har prisbelönats som bästa förvaltare (år 2020). Nackdelen med fonden är att den har en relativt hög avgift.

Spiltan Räntefond Sverige – billig kortfond som alternativ till sparkonto

Spiltan Räntefond Sverige är en korträntefond som därmed bara placerar i räntebärande värdepapper med löptid under ett år. Fonden placerar i räntepapper som är utgivna i svenska kronor, av bolag i Sverige. Placeringarna görs främst i företagsobligationer och företagscertifikat. Risknivån är låg och likaså avkastningen, därför passar den bra för sparande under kortare tid (rekommenderad sparhorisont på minst ett år).

Målet är att ge bättre avkastning än räntan på ett sparkonto. För dig som vill ha ett tryggt, mer kortsiktigt sparande är det ett bra val.

AMF Räntefond Mix – spridning globalt

AMF Räntefond Mix har största delen av innehavet i obligationer med lång bindningstid, utgivna i såväl Sverige och Europa som USA. Investeringarna valutasäkras till SEK för att undvika valutarisk. Fördelen är att du får en spridning på ditt innehav bland de största räntemarknaderna i världen och kan ta del av deras avkastning utan valutarisken. Det är rekommenderat att spara minst 2-3 år i den här räntefonden, som har något högre risk och högre förväntad avkastning än till exempel korträntefonder.

Avanza räntefonder

Letar du efter räntefonder Avanza? Det finns ett stort utbud av såväl korta som långa räntefonder hos nätmäklaren. För att få en bättre uppfattning om olika fonder kan du läsa på om fondbestämmelserna, jämföra avgifter och fundera vilken risk som passar din sparhorisont.

• När behöver du använda pengarna – inom tre år eller kan du spara i fem år och längre? Välj långa räntefonder med obligationer för en längre sparhorisont. Behöver du pengarna inom relativt kort tid, välj istället korträntefond.
• Jämför avkastning, avgifter och risk. Tänk på att en ränteökning kan påverka värdet negativt, och att det kan finnas en valutarisk om du köper i en utländska räntefond.

Kom igång: Så gör du för att börja investera i bra räntefonder i 5 enkla steg

Vill du börja investera i räntefonder? Vi rekommenderar att du öppnar ett konto hos Avanza eller Nordnet, som är de största nätbankerna i Sverige. Hos båda dessa tjänster finns ett stort urval av olika fonder för dig som ska investera.

Om du inte redan har ett konto går det snabbt att registrera sig och öppna ett konto via BankID, förutsatt att du fyllt 18 år. De två vanligaste formerna av konto när man placerar i fonder är ISK (Investeringssparkonto) eller KF (Kapitalförsäkring).

1. Överför pengar till kontot från din vanliga bank.
2. Leta upp den fond som du vill köpa andelar i genom att använda sökfunktionen. Det finns listor med inspiration både i den här guiden och på nätmäklarnas sajter!
3. När du hittat rätt fond klickar du på “Köp” och fyller i beloppet som du vill investera i
4. Dubbelkolla totalbeloppet och skicka iväg din fondandelsorder.
5. Det kan dröja ett par dagar innan ordern är klar. Sedan kan du följa fondens utveckling genom att logga in på ditt konto när som helst.

Fler frågor och svar om att investera i räntefonder

Är räntefonder bra att spara i?

Det beror på dina sparmål och din önskade risknivå. Men generellt sett är räntefonder ett bra komplement i portföljen för dig som vill spara med lägre risk och under kortare tid. Räntefonderna har gett relativt låg historisk avkastning jämfört med till exempel aktiefonder, och används ofta som ett alternativ till sparkonto för att pengarna inte ska minska i värde från inflationen. Korta räntefonder är särskilt passande om du behöver pengarna inom en snar framtid.

När bör jag välja räntefonder?

Om du föredrar att spara med lägre risk eller snart behöver pengarna kan räntefonder vara ett bra val. Räntefonder kan också agera som en krockkudde under oroliga tider på börsen, eftersom fonderna inte placerar i aktier utan räntebärande värdepapper.

Vad händer med räntefonder vid börskrasch?

Eftersom räntefonder inte består av aktier i företag så är de förhållandevis oberoende av aktiemarknaden. Räntefonden består ju av räntepapper – lån i form av till exempel företagsobligationer.

Vilka räntefonder är bäst?

Längre upp i guiden hittar du listor över de räntefonder som presterat bäst sett till avkastning det senaste året, 3 åren samt 5 åren. Vilka fonder som passar dig beror på dina mål, till exempel lämpar sig en kort räntefond bättre om du snart ska använda pengarna.

Hur fungerar en räntefond?

Fonden minskar och ökar i värde beroende på räntan. Detta eftersom den investerar i olika lån som skuldebrev och obligationer, till exempel företagsobligationer vilket innebär att ett bolag lånat pengar. När räntan stiger, så sjunker i allmänhet värdet på fonden – och tvärtom. En räntefond fungerar även som en slags stötdämpare i din sparportfölj, då den inte är direkt påverkad av börsen som till exempel aktier och aktiefonder.

Varför investera i räntefonder?

Vi rekommenderar räntefonder för dig som vill ha lägre risk, till exempel om du snart ska ha pengarna till någonting. Det är också ett bra komplement till andra fonder med hög risk, då räntan på marknaden styr värdet istället för aktiekursen.

Hur hög risk har räntefonder?

Såväl korta räntefonder som långa räntefonder kan både öka och minska i värde. Avkastning är ingen garanti och det är inte säkert att du får tillbaka alla dina investerade pengar när du behöver dem. Räntefonder har dock relativt låg risk, i synnerhet korta räntefonder. Långa räntefonder med längre löptid har en högre risk. Men båda typerna är ganska oberoende av hur börsen specifikt går tack vare att de placerar i räntebärande värdepapper och tenderar därmed att fungera som en form av “krockkudde” vid en börskrasch.

När är långa räntefonder bra?

Långa räntefonder (obligationsfonder) passar bra när du vill spara under flera år, till högre avkastning än vad korta fonder ger och samtidigt är villig att ta en högre risk. Om räntan sjunker får du bättre avkastning än i en kort fond, men vid en ränteuppgång förlorar du också mer pengar.