Investera pengar 2025 – 4 bra sätt att växa pengarna
Börskollen - Aktier, fonder och ekonominyheter
BörskollenFör dig med koll på börsen

Börja investera 2025 – 4 bästa metoderna att få avkastning på dina pengar

Börja investera 2025 – 4 bästa metoderna att få avkastning på dina pengar
Uppdaterad: Lästid: 11 minuter
Skriven av
Faktagranskad av
Visa varför ▼
Att investera dina pengar innebär alltid en risk. Sidan kan innehålla/innehåller reklam eller affiliatelänkar.

Att börja investera behöver inte vara krångligt. I den här guiden får du grunderna, en tydlig inblick i och jämförelse av fyra olika populära metoder för avkastning, samt praktiska verktyg och kalkylatorer som hjälper dig att välja vilka alternativ som passar dig bäst. Vi berör även val av plattform/mäklare, kontoform och enklare strategier som du kan använda dig av.

⭐ 3 snabba om att börja investera och jämföra olika alternativ

1) Vad bör jag tänka på innan jag börjar investera pengar?

Innan du börjar placera ditt sparkapital bör du först säkerställa att du har en lättillgänglig buffert – företrädesvis på sparkonto med trygghet i form av statlig insättningsgaranti.

Hur stor buffert du behöver beror på din situation, men poängen är att klara oförutsedda utgifter utan att tvingas sälja investeringar i fel läge.

💡 Tips: Vi kommer att kika närmare på sparkonton med bäst ränta längre ner i guiden – såväl som att jämföra med andra investeringsalternativ som aktier eller fonder.

2) Aktier, fonder eller sparkonto – vad passar mig?

  • Fonder (gärna breda, billiga indexfonder eller en automatisk fondobot): enklast för nybörjare, bra riskspridning och låga avgifter.
  • Aktier: högre potential men kräver tid, kunskap och tålamod för svängningar.
  • Sparkonto: lägsta risk för sparande på kortare sikt eller till buffert.

Att kombinera olika sparformer går givetvis också bra – och längre ner kommer vi även att kika in alternativa placeringar som kryptovalutor, guld samt P2P-lån som kan passa bra i mindre doser för att ytterligare bredda din investeringsportfölj och skapa mer diversifiering.

3) Hur kommer jag igång – steg för steg?

Det beror på vilket eller vilka av alternativen du väljer, men generellt sett innebär det;

  1. att öppna ett konto hos passande nätmäklare, fondrobot eller sparkontoaktör (vi kikar in lämpliga alternativ nedan)
  2. Sätta in pengar och välja investeringar
  3. Gärna sätta upp ett automatiskt månadssparande
  4. Kolla till dina innehav då och då, anpassa vid behov – men försöka att ha en långsiktig investeringshorisont och tålamod.

🌱 Tro på dig själv: Så blir du miljonär genom regelbundet sparande

Att bli miljonär genom att investera i aktier, fonder eller andra tillgångar är inte en ouppnåelig dröm – tvärtom. Med ett regelbundet månadssparande, lite tålamod och ränta på ränta-effekten kan du bygga upp ett rejält kapital över tid.

Tabellen nedan visar hur många år det tar att nå 1 miljon kronor, baserat på olika nivåer av månadssparande och en genomsnittlig årlig avkastning på 7 % (vilket är i linje med det historiska snittet för svenska börsen) – som du ser är det en fullt realistisk dröm för de allra flesta!

Månadssparande År till 1 miljon (7 % avkastning)
500 kr ca 34 år
1 000 kr ca 26 år
2 000 kr ca 19 år
3 000 kr ca 15 år
5 000 kr ca 11 år
7 000 kr ca 9 år
10 000 kr ca 7 år

Notera att avkastningen kan variera från år till år, men med ett långsiktigt perspektiv och regelbundet sparande ökar dina chanser att nå målet.

💡 Tips: Laborera gärna med vår enkla ränta på ränta-kalkylator där du kan välja aktuella belopp för start och månadssparande för egen del, samt laborera med avkastningsnivåer baserat på vilken typ av sparande och riskprofil som du väljer.

På Börskollen ser vi investering som en resa där buffert kommer först och därefter val av sparform utifrån mål, tidshorisont och risknivå som ger bäst förutsättningar. För många nybörjare är billiga, breda indexfonder en stabil bas, medan aktier och alternativa tillgångar som guld eller krypto kan komplettera vartefter du bygger mer kunskap. Nycklarna är låga avgifter, diversifiering, månadssparande och disciplin – inte att pricka marknadens toppar och dalar. – Daniel Åstrand, Börskollen

💰 Kom igång: Därför är det viktigt att investera

Att investera gör att dina pengar kan växa över tid och behålla sin köpkraft trots inflation. Det skapar också ekonomisk trygghet och fler valmöjligheter framåt.

Genom långsiktigt sparande kan du bygga kapital för stora mål som bostad eller pension. Vissa investeringar kan dessutom ge passiv inkomst via ränta eller utdelning.

Långsiktigt sparande kan ge dig helt andra möjligheter senare i livet.

Kort sammanfattat:

  • Öka värdet på dina pengar över tid
  • Nå framtida mål med en plan
  • Skapa passiv inkomst (ränta/utdelning)
  • Skydda köpkraften mot inflation

Tips: Vad ska man tänka på när man ska investera?

Börja med en enkel plan som matchar dina mål och din risktolerans. Låt tiden arbeta för dig och sprid risken mellan olika tillgångar.

Kort sammanfattat:

  • Sätt mål: vad och när sparar du till?
  • Känn din risk: investera inte mer än du tål att förlora
  • Diversifiera: sprid mellan aktier/fonder/sparkonto/alternativa tillgångar
  • Bestäm tidshorisont: längre sikt tål större svängningar

Innehåller annonslänkar till Avanza, Opti, Lysa, Compricer, eToro och Savelend.

🧺 Metod 1: Investera i fonder

Fonder är ett enkelt sätt att få bred riskspridning utan att själv behöva välja enskilda aktier. Du kan antingen plocka fonder manuellt (t.ex. via Avanza) eller låta en fondrobot (som Lysa eller Opti) sköta allt åt dig utifrån din risknivå och ditt mål. Oavsett väg får du en portfölj som kan växa över tid med låg friktion.

Hur fungerar det?

En fond samlar många sparares pengar och investerar dem i en portfölj av tillgångar (ofta aktier eller räntor). Du köper andelar i fonden och ditt värde följer fondens andelskurs (NAV), som stiger och sjunker beroende på hur innehaven utvecklas.

Det finns aktiva fonder (förvaltare försöker slå index) och passiva fonder (indexfonder som följer ett index). Aktiva fonder kostar mer i förvaltningsavgift, medan indexfonder ofta är billiga och därför svårare att slå över tid efter avgifter.

Vad bör man tänka på?

Matcha fondvalet med mål, tidshorisont och risk: aktiefonder för lång sikt, ränte-/blandfonder för kortare sikt. Håll avgifterna låga – små procenttal gör stor skillnad på lång sikt. Titta också på geografisk spridning (globalt vs Sverige), valutaexponering och om fonden följer tydliga regler. Spara helst i ISK för enkel skatt.

Vilka fonder ska man satsa på?

En beprövad start är en global indexfond som bas, gärna kompletterad med Sverige/Europa eller småbolag för krydda. Låga avgifter, tydlig strategi och bra track record är bra att väga in..

Vill du vara extra passiv kan en fondrobot (Lysa/Opti) vara ett bra alternativ. Du väljer risknivå, roboten bygger en globalt diversifierad portfölj av fonder/ETF:er och återbalanserar automatiskt så att du slipper finliret.

Hur kommer man igång?

Välj om du vill styra själv (Avanza) eller låta en fondrobot göra jobbet (Lysa/Opti). Sätt en månadssumma du kan hålla över tid och kom igång – det viktigaste är att börja.

Fem snabba steg – kom igång hos Avanza / Lysa / Opti:

  1. Öppna ISK hos Avanza eller hos någon av fondrobotarna Lysa eller Opti med BankID.
  2. Gör en riskprofil: tidshorisont, mål och grad av svängningar (risk) som du tål.
    Hos Avanza får man manuellt göra det som en “tankeövning”, medan du hos fondrobotarna besvarar ett antal frågor och sen får ett förslag.
  3. Avanza: välj global indexfond som bas (t.ex Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index) och  ev. 1–2 kompletterande fonder.

    Lysa/Opti: välj risknivå/inriktning (t.ex om du vill ha extra hållbart fokus).
  4. Aktivera automatiskt månadssparande och starta första köpet/insättningen.
  5. Låt sparandet rulla och utvärdera årligen (fondroboten återbalanserar automatiskt och för manuellt sparande kan du justera vid behov).

📈 Metod 2: Investera i aktier

Löpande sparande är motorn och avkastning turbon.

Att investera i aktier innebär att köpa ägarandelar i företag och låta kapitalet växa när bolagen utvecklas. Potentialen är högre än på sparkonto, men svängningarna (risken) är också större.

Med rätt strategi, tålamod och spridning kan aktier bli en stark motor i ditt långsiktiga sparande.

Hur fungerar det?

När du köper en aktie blir du delägare i bolaget och tar del av vinster och förluster. Aktiekursen bestäms av utbud/efterfrågan och påverkas av bolagets resultat, förväntningar och marknadsläget. Avkastning kommer från kursuppgång och eventuella utdelningar.

Aktiemarknaden rör sig upp och ned på kort sikt, vilket är normalt. Ju längre sparhorisont du har, desto större chans att svängningar jämnas ut. Ett regelbundet sparande över tid minskar också risken att köpa “allt på fel dag”.

Vad bör man tänka på?

Sprid risken genom att äga flera bolag i olika branscher och storlekar. Begränsa enskilda innehav så att inte ett bolag dominerar portföljen. Undvik att jaga “snabba case” – kvalitet och uthållighet vinner ofta över tid.

Ha en enkel plan: varför du äger en aktie, när du köper mer och när du säljer. Håll koll på kostnader (courtage) och skattelösningar (t.ex. ISK/KF) så att onödiga avgifter inte äter avkastning. Utvärdera portföljen regelbundet och återbalansera vid behov.

Vilka aktier ska man satsa på?

För nybörjare kan stabila investmentbolag och lönsamma, etablerade bolag vara en bra start. Investmentbolag (t.ex. Investor eller Latour) ger indirekt riskspridning genom att de äger många bolag. Utdelningsaktier kan dessutom ge löpande kassaflöde.

Välj bolag med sunda finanser, tydlig affärsmodell och historik av vinsttillväxt. Titta på intäkter, marginaler, skuldsättning och hur ledningen allokerar kapital. Sprid köpen över tid för att minska timingrisk – månadssparande är optimalt!

Hur kommer man igång?

Öppna ett konto hos en nätmäklare (t.ex. Avanza) och välj ett konto som passar (ofta ISK för nybörjare). Bestäm en månadssumma, gör en enkel plan och börja smått – viktigast är att komma igång.

Fem snabba steg – kom igång hos Avanza:

  1. Skapa konto och logga in med BankID.
  2. Öppna ett ISK och välj courtageklass som passar din affärsstorlek (tips: med Avanzas starterbjudande handlar du avgiftsfritt upp till 50 000 kr).
  3. Sätt in pengar (gärna med stående överföring för disciplin).
  4. Sök fram aktier du vill äga (t.ex. investmentbolag, utdelningsaktier eller AI-aktier)
  5. Lägg en köporder, bekräfta – och följ upp i portföljen över tid.

🏦 Metod 3: Spara på sparkonto

Sparkonto är det enklaste sättet att få ränta med lägsta möjliga risk – perfekt för buffertsparande och kortsiktiga mål men kan också vara lämpligt om du har en sparhorisont under 5 år eller behöver parkera dina pengar mellan bostadsköp eller dylikt.

Pengarna kan inte minska i värde och omfattas normalt av den statliga insättningsgarantin. Det gör sparkontot till en trygg bas som kompletterar investeringar i aktier och fonder.

Hur fungerar det?

Du sätter in pengar på ett konto och banken betalar ränta på saldot; värdet rör sig inte upp och ned som på börsen. Ränteläget påverkas främst av Riksbankens styrränta och kan vara rörligt (ändras över tid) eller bundet (fast under en viss period).

Insättningsgarantin skyddar normalt upp till 1 050 000 kr per person och institut. Väljer du bundet konto kan avkastningen bli högre, men uttag före bindningstidens slut kan kosta eller vara spärrade.

Vad bör man tänka på?

Matcha kontotypen med syftet: buffert kräver snabb åtkomst och fria uttag, medan överskottspengar kan bindas för högre ränta. Kontrollera alltid att kontot omfattas av insättningsgarantin och i vilket land garantin gäller.

Se över effektiva villkor: ränta från första kronan, avgifter, uttagsregler och om kampanjräntor är tidsbegränsade. Glöm inte skatten – ränteinkomster beskattas som kapital (30 %).

Vilket sparkonto ska man satsa på?

För buffert: ett rörligt konto med fria uttag hos bank/inlåningsföretag som omfattas av insättningsgarantin. För mål med viss framförhållning: bundet konto med 3–24 månaders löptid för ofta högre ränta.

Jämför alltid räntor och villkor innan du väljer. Compricers smidiga tabell uppdateras löpande och gör det enkelt att se aktuell rörlig ränta och bindningstider hos flera aktörer på ett ställe.

💡 Bra att veta: Samtliga banker och inlåningsföretag i tabellen ovan omfattas av statlig insättningsgaranti.

Hur kommer man igång?

Bestäm hur stor buffert du vill ha och välj kontotyp utifrån behovet av åtkomst.

Fem snabba steg – kom igång med sparkonto:

  1. Jämför räntor och villkor (t.ex. via Compricer ovan).
  2. Välj aktör med insättningsgaranti och öppna sparkonto med BankID.
  3. Sätt in kapital och överväg att komplettera med autogiro/månadssparande till kontot.
  4. Namnge kontot “Buffert” och sätt ett målbelopp (eller annat).
  5. Följ upp 1–2 ggr/år och överväg att byta konto om du får bättre erbjudande hos annan bank.

🪙 Metod 4: Alternativa investeringar som krypto, guld eller krediter

Alternativa investeringar kan ge portföljen nya egenskaper – lägre korrelation mot börsen, annan risk/avkastningsprofil och fler källor till avkastning. Rätt hanterat kan det göra svängningarna jämnare över tid.

Exempel som ofta nämns är kryptovalutor (hög risk/hög potential), guld (värdebevarare/”säker hamn”) och krediter/P2P-lån (räntebärande kassaflöden). Poängen är inte att ersätta aktier/fonder, utan att komplettera.

Hur fungerar det?

Krypto handlas digitalt via börser eller appar; priset styrs av utbud/efterfrågan, nätverkseffekter och marknadssentiment.

💡Tips: För dig som vill investera i riktig krypto för att bredda din portfölj rekommenderar vi globala nätmäklaren eToro som erbjuder handlar i de största som Bitcoin och Ether samt 100 andra större och mindre kryptovalutor.

Guld kan ägas såväl fysiskt (mynt/tackor) eller via värdepapper (ETF/fond) som följer guldpriset eller olika guldbolag.

Krediter/P2P innebär att du lånar ut pengar till privatpersoner/företag via en plattform och får ränta tillbaka. Risk och avkastning beror på låntagarnas kreditvärdighet samt hur väl plattformen sprider och hanterar lån.

Vad bör man tänka på?

Volatilitet och nedsiderisk: krypto kan svänga kraftigt, guld kan stå still längre perioder och krediter kan drabbas av kreditförluster. Placera en mindre andel av totala portföljen och sprid inom respektive kategori.

Praktik och kostnader: kolla spread/avgifter, förvaring (wallet eller depå), beskattning och likviditet. För P2P – granska plattformens historik, diversifiering, återvinning av förfallna lån och eventuella reservfonder.

Vi täcker av dessa delar i våra olika guider inom respektive områden!

Vilket alternativa investeringar ska man satsa på?

Det finns många alternativa tillgångar, som t.ex guld, krypto, krediter eller fastigheter.

För många nybörjare kan guld fungera som enkel inflations- och krisförsäkring, ofta via en lågkostnads-ETF eller en mindre del fysiskt.

Krypto passar bara den som accepterar hög risk och lång horisont – börja isåfall smått och fokusera på de mest etablerade tillgångarna.

Krediter/P2P kan ge löpande ränta och relativt låg korrelation mot aktier, men byggs bäst med bred spridning över många lån och gärna automatiserade strategier.

Utgå alltid från dina mål, din tidshorisont och din risktolerans!

Hur kommer man igång?

Bestäm syftet (diversifiering, inflationsskydd eller kassaflöde) och vilka risker du är beredd att bära. Börja smått, sprid gärna över flera olika kategorier och utvärdera årligen.

Fem snabba steg – så investerar du i alternativa tillgångar:

  1. Sätt ramarna: välj total andel för alternativ (t.ex. 5–15 %) och fördela mellan krypto/guld/krediter.
  2. Välj väg per kategori: krypto via seriös börs, guld via ETF eller fysiskt, P2P via etablerad plattform.
  3. Gör hemläxan: läs våra guider – Köpa kryptovaluta, Köpa guld, Savelend & P2P-lån.
  4. Automatisera där det går: använd månadsspar och auto-invest (P2P) samt överväg att balansera om/justera portföljen årligen.
  5. Följ upp risk och kostnader: håll koll på avgifter, förvaring/beskattning och justera andelar vid större marknadsrörelser.

❓Våra läsare undrar också: Vanliga frågor och svar

Hur börjar man investera som nybörjare?

Börja med buffert på sparkonto, välj konto (ofta ISK), starta månadsspar i bred fond och komplettera med aktier eller alternativa tillgångar när du är redo.

Är fonder eller aktier bäst för nybörjare?

Billiga, breda indexfonder är enklast och ger bra spridning; aktier kan ge högre potential men kräver mer tid och kunskap.

Hur mycket pengar behöver jag för att börja?

Du kan börja med små belopp – det viktiga är regelbundet månadssparande och långsiktighet.

Vilket konto ska jag välja – ISK, KF eller AF?

ISK eller KF är ofta smidigast för fonder/aktier tack vare schablonbeskattning och enkel deklaration.

Hur stor buffert bör jag ha innan jag investerar?

Ha en lättåtkomlig buffert på sparkonto innan du tar risk – så slipper du sälja investeringar i fel läge. Man brukar rekommendera en buffert som ska kunna täcka minst 3–4 månaders utgifter.

Vad är en fondrobot – och är det värt det?

En fondrobot sköter val, spridning och återbalansering utifrån din risknivå — bra för den som vill spara passivt.

Hur många aktier/fonder ska jag äga?

För aktier rekommenderas bred spridning — minst omkring 15 bolag i olika branscher ger lägre risk. Fonder i sig innebär ägande i ett stort antal aktier, så där räcker det oftast med 2–3 fonder.

Ska jag vänta på ”rätt läge” eller månadsspara?

Det är svårt att tajma marknaden konsekvent – månadsspara och var långsiktig så jämnas svängningar ut över tid.

Faktagranskat innehållDen här artikeln är korrekturläst och faktagranskad av Kristoffer på Börskollen den 21 augusti 2025. Medarbetarna på Börskollen har lång erfarenhet av det aktuella ämnet.
Kristoffer   Medarbetare Börskollen
Kristoffer har ett brinnande intresse för ekonomi och börsen. I rollen som skribent har han tidigare erfarenhet av att ha jobbat på nischbank och inom Fintech samt verkat på börsen personligen större delen av sitt vuxna liv. Med ett stort intresse för ekonomi, motorer och börsen i synnerhet skriver han allt ifrån nyheter om privatekonomi och bilar till nischade artiklar om mer specifika aktier.