Balansomslutning - vad det egentligen betyder
Nyckeltal, begrepp och förkortningar inom ekonomi går ofta att definieras med bara en enda mening. Begreppet balansomslutning är ett sådant. Trots det, kan det vara svårt att hitta det enkla svaret i alla textdjungler som cirkulerar på internet. Dessa är fulla av omfattande förklaringar som ibland relaterar till ämnet, ibland är helt ovidkommande - i princip alltid innebär det dock att man gör något krångligare än vad det verkligen är.
Därför ger vi här svaret direkt:
Balansomslutning är summan av ett företags tillgångar.
Svårare än så är det inte. Tillgångarna finns specificerade i balansräkningen. Plussa ihop anläggningstillgångarna med omsättningstillgångarna och du har företagets balansomslutning. Eller ännu enklare: läs längst ned där summan av tillgångar står klart och tydligt specificerat. Den engelska motsvarigheten Balance Sheet Total är kanske mer ordagrann.
Om du är intresserad av att ta reda på varför ett sådant "simpelt" begrepp existerar och hur du kan använda det, läs vidare.
Exempel - tillgångar, eget kapital och skulder
När vi i inledningen skrev att man ibland gör det svårt för sig menade vi att slänga in flera definitioner av samma sak. Många har lärt sig att balansomslutning räknas ut genom att addera eget kapital med skulder. Det är inte alls fel, eftersom eget kapital plus skulder alltid är lika med summan av tillgångarna. Detta kan ses i vilken balansräkning som helst genom att jämföra summan på ena sidan av balansräkningen (tillgångssidan) med den andra (skuldsidan).
Drar man ned det till matematiken ser det ut såhär:
Balansomslutning = Summa tillgångar = Anläggningstillgångar + Omsättningstillgångar
Eller om man vill göra det på det andra sättet:
Balansomslutning = Eget kapital + Skulder
Exempel tillgångar:
Anläggningstillgångar: 420 000 kr
Omsättningstillgångar: 100 000 kr
Balansomslutning = 420 000 + 100 000 = 520 000 kr
Exempel eget kapital och skulder:
Eget kapital: 450 000 kr
Skulder: 70 000 kr
Balansomslutning = 450 000 + 70 000 = 520 000 kr
Vilken information kan man dra från balansomslutningen?
Ska man handla med aktier, eller av någon annan anledning vill värdera ett företag, är summan av tillgångar inte ett särskilt bra sätt att värdera företaget på. Summan av tillgångar säger väldigt lite, om ens något, om företagets värde, finansiella ställning eller liknande. Det finns inget resultat presenterat och inga intäkter.
Vad man dock kan se, är hur företaget har finansierat sina tillgångar. Är skulderna högre än eget kapital? På rak arm är det svårt att dra några värdefulla slutsatser av det, men jämför man med andra företag i branschen kan man åtminstone se om skuldsättningen är högre eller lägre än normalt. Därefter kan man analysera kring varför det ser ut som det gör. Jämför man med balansräkningar från tidigare år kan man också få en överblick hur företagets utvecklats över tid.
Kontentan är att en en enda balansomslutning inte är så relevant vid en värdering, men den kan vara värdefull om man jämför med historien och/eller konkurrenter.
Bonus: Se när Alexander Gustafsson på Nordnet guidar dig genom en årsredovisning.
Balansomslutning för att förstå balansräkningen
Den antagligen största nyttan med balansomslutning kan vara i utbildningssyfte. Är man ny i den finansiella världen kan det vara svårt att få en överblick över hur allt hänger ihop och vad alla nyckeltal egentligen visar, samtidigt som man försöker plugga in det ekonomiska språket. Vi har alla varit där en gång i tiden.
Förstår man vad summan av tillgångar betyder, och att det faktiskt alltid matchar eget kapital plus skulder, får man indirekt en större förståelse av vad eget kapital betyder. Då kan man gräva sig ned i vilka komponenter eget kapital består av i jämförelse med skulder och så vidare. Så småningom kanske man lägger märke till ordet "balans" kombinerat med både omslutning och räkning, och inser att "balans" är hela grejen - räkningen ska spegla, matcha, balansera sina två sidor.
Läs mer: Förklaring av EBIT, EBITA och EBITDA
