Förklaring av Du Pont - Vad är Du Pont modellen?

Du Pont modellen är ett begrepp som är väl vedertaget i finansbranschen. Namnet kommer från det amerikanska företaget DuPont. De började under 1920-talet att använda modellen för att beräkna lönsamheten i företaget genom att analysera sambandet mellan resurshantering, omsättning och avkastning. Modellen använder nyckeltal från både balans- och resultaträkningen.

Du Pont modellen - förklaring

Väldigt generellt kan man säga att Du Pont modellen visar ett företags lönsamhet. Mer specifikt: Den visar relationen mellan vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet. Ett annat sätt att beskriva Du Pont modellen är att den visar hur effektivt företaget hanterar resurser utifrån sin omsättning. Modellen kallas även räntabilitetsmodellen.

Väldigt generellt kan man säga att Du Pont modellen visar ett företags lönsamhet.

Beräkna lönsamhet med Du Pont

Du Pont formeln är i grunden enkelt utformad. Multiplicera kapitalomsättningshastigheten med vinstmarginalen och du får en procentsiffra som visar lönsamheten på totalt kapital. Ibland kan ordet avkastning användas istället för lönsamhet, och sysselsatt kapital istället för totalt kapital. I Du Pont modellen har de samma innebörd. Här är ett enkel räkneexempel på hur man använder formeln i Du Pont modellen.

Exempel 1:

Ett företag har 25 % i vinstmarginal och en kapitalomsättningshastighet på 1,75.
Lönsamhet på totalt kapital = 25 * 1,75 = 43,75 %.

Räkna ut vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet

Innan du kan använda Du Pont modellen behöver du alltså titta på vinstmarginalen och kapitalomsättningshastigheten.

Vinstmarginalen räknas ut genom att dividera resultatet med nettoomsättningen. Vinstmarginalen är med andra ord den del av omsättningen som resulterat i vinst.

Kapitalomsättningshastigheten räknas ut genom att dividera omsättningen (netto) med företagets tillgångar minus ränteskulder (sysselsatt kapital). Det visar hur effektivt företaget använder sina tillgångar och kapital. Ju högre kapitalomsättningshastighet, desto lägre är det bundna kapitalet. Det säger inget om hur smart företaget omsätter kapitalet - det säger bara om företaget använder kapitalet, snarare än låter det ligga bundet. Det är i kombination med vinstmarginalen som man kan dra vissa slutsatser, vilket beskrivs under rubriken "Vad man kan utläsa med Du Pont modellen".

Exempel 2:

Låt säga att du har tillgång till ett företags resultat, nettoomsättning och sysselsatt kapital. Med dessa tre nyckeltal kan du sedan räkna fram kapitalomsättningshastigheten, vinstmarginalen och därmed också lönsamhet (eller avkastning) på totalt kapital.

Resultat före finansiella poster: 400 000 SEK
Nettoomsättning: 2 100 000 SEK
Tillgångar/Sysselsatt kapital: 950 000 SEK

Först och främst räknar vi ut vinstmarginalen genom att ta resultatet och dividera med nettoomsättningen:

400 000 / 2 100 000 = 0,19 = 19 % vinstmarginal

Därefter beräknar vi kapitalomsättningshastigheten. Omsättning dividerat med sysselsatt kapital:

2 100 000 / 950 000 = 2,21 kapitalomsättningshastighet

Slutligen gör vi precis som i exempel 1 och använder oss av Du Pont modellen, det vill säga multiplicerar dessa två siffror:

19 * 2,21 = 42 % avkastning på sysselsatt kapital

Vad man kan utläsa med Du Pont modellen

Namnet kommer ifrån ett amerikanskt bolag vid samma namn som i mitten på 1900-talet kom på formeln.

Först och främst är modellen enkel att använda. Formeln kan enkelt föras in i ett excelark, så länge du har tillgång till de nyckeltal som formeln utgår ifrån. Du Pont modellen kombinerar viktiga nyckeltal från både balans- och resultaträkningen och skapar ett nytt nyckeltal som ger en snabb överblick över ett företags lönsamhet.

Ett företag som till exempel har en hög vinstmarginal, men förhållandevis låg kapitalomsättningshastighet kanske bör se över om det bundna kapitalet kan omsättas på något sätt. Om situationen är den omvända, kan det exempelvis betyda att företaget inte omsätter sitt sysselsatta kapital på ett korrekt sätt.

Du Pont modellen kräver att det finns någon förståelse för sambanden mellan viktiga nyckeltal. Förstår man att lönsamheten beror på vinstmarginal och hastigheten på kapitalomsättningen, får man en bra grund att lokalisera eventuella problem och skapa lösningar på dessa. Den ger ingen konkret information om vad potentiella förbättringsåtgärder kan vara, men den kan sätta fingret på var problemet ligger.

Nedan är ett exempel på hur det kan se ut och mer info om detta kan du läsa hos 40procent20ar som även bilden kommer ifrån.

Läs även: Räntabilitet på eget kapital - ROE