Kvartalsrapport Januari-Mars 2022
Styrelsen och verkställande direktören i ECOMB AB (publ) får härmed avge följande
kvartalsrapport för Q1 2022.
ECOMBs produkter med fortsatt fokus på syre
- Ecotube Zero – nytt banbrytande koncept lanseras
- Nya patentansökningar stärker uppfinningarna
- ECOMBs nya produkter ligger helt rätt i tiden
- Syrebrist hotar världshaven
KONCERNEN (ECOMB AB och ECOMB Ocean Recycle AB):
- Resultatet efter finansiella poster -619 TSEK (-578 TSEK)
- Nettoomsättningen för perioden uppgick till 2 357 TSEK (1 483 TSEK)
- Likvida medel vid periodens utgång: 2 014 TSEK
(8 221 TSEK)
ECOMB AB (publ)
- Resultatet efter finansiella poster -592 TSEK (-584 TSEK)
- Nettoomsättningen för perioden uppgick till 2 357 TSEK (1 483 TSEK)
- Resultat per aktie: -0,02 SEK ( -0,02 SEK)
- Antal aktier: 38 422 002 st (38 422 002 st)
- Likvida medel vid periodens utgång: 1 722 TSEK
(7 931 TSEK)
Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år omräknat enligt ny redovisnings metod
Orderstocken kvartalsvis under 2020-2022 för ECOMB AB
Orderstocken är fortsatt stark efter beställningarna från Frankrike och Kina under 2021.
**Redovisningen av orderstocken baseras på ordervärden i projekten minus fakturerade belopp under resp. kvartal
TSEK
Verksamheten under Q1 jan-mar 2022
Ekonomi
Då dotterbolaget ECOMB Ocean Recycle ABs verksamhet förväntas ta fart under 2022 beslutades att redovisa den ekonomiska ställningen även för koncernen, se upprättad koncernredovisning i denna rapport. Bolagets likviditet har i stort utvecklats som planerat, dock innebär den stora förseningen i Kina-projektet en försvagad finansiell ställning. Resultatet för Q1 2022 blev -0,6 MSEK, dvs oförändrat från Q1 föregående år, men omsättningen ökade med 0,9 MSEK. I dotterbolaget ECOMB Ocean Recycle AB har Steg 2 i projekt kapitaltillskott (522 KSEK) genomförts och registrerats hos Bolagsverket.
Marknad
Lanseringen av Ecotube Zero – Ingen rök utan med eld!
Under den senaste tiden har larmrapporterna om klimatet avlöst varandra, halterna koldioxid, metan och lustgas i atmosfären ökar istället för att minska. Vätgassamhället är samtidigt starkt på väg framåt, lagringen av koldioxid med så kallas CCS (Carbon Capture and Storage)-teknik utvecklas, vilket innebär större, fler och billigare lagringsmöjligheter av infångad koldioxid från förbränningsanläggningar. Värdet på koldioxidutsläppen har de senaste åren ökat från 5 till över 90 €/ton. Omställningen mot ett mer hållbart, energieffektivt och miljösmart samhälle är på frammarsch.
Vi har i tidigare pressmeddelanden kommunicerat att ECOMB ska vara en given del av detta framtida samhälle. Nu har vi kommit fram till en mycket intressant lösning.
Ingen rök med eld – på sikt kan skorstenarna monteras ner!
Ecotube Zero heter vårt nyutvecklade koncept och innebär att all rökgas kan återföras till pannan och då finns i princip inget behov av att ha skorstenen kvar. Utsläppen till atmosfären blir nära noll. Endast en delström av rökgasen avskiljs för slutlagring med CCS-tekniken. Användningen av ren syrgas i förbränningsapplikationer och att återföra rökgaser till pannor är inget nytt, man har testat den s.k. ”Oxyfuel-tekniken” i olika sammanhang – nu tar vi med Ecotube Zero denna bas till nästa nivå.
Det handlar om att eliminera luftens kväve från förbränningen – ren syrgas, från t.ex. elektrolysörer, tillförs nu pannorna istället för den vanliga förbränningsluften (innehåller 79% kväve). Men ingen konventionell eldstad i världen klarar att ersätta förbränningsluft med ren syrgas, materialproblemen skulle bli oöverstigliga. Därför måste rökgasen, som då innehåller bara koldioxid och vattenånga, återföras till pannan. Det innebär rent kemiskt att koldioxid (CO2) har ersatt kväve (N2) i förbränningen. Våra beräkningar har visat att koldioxidens egenskaper som energibärare i eldstaden t.o.m. är något bättre än kvävets.
Genom ett flertal modifierade Ecotuber – Ecotube Zero – kan sen slutförbränningen ske med minimalt syreöverskott. Det innebär att den avskilda koldioxiden kan hålla en mycket hög renhet, vilket kommer att markant kunna sänka kostnaderna för CCS-tekniken.
Vi kan alltså kombinera ”Vätgassamhället” (i elektrolysören bildas 8 kg syrgas för varje kg vätgas) och CCS-tekniken med hjälp av Ecotube Zero.
En patentansökan för den nya uppfinningen har i dagarna lämnats in.
Vi har under året intensifierat kundkontakterna med tanke på detta, men det är först nu vi kommer att kunna gå ut med en mer fullständig information om det nya konceptet.
Vi förväntar oss följande av den nya tekniken;
- Nära noll-utsläpp av rökgaser till atmosfären, skorstenar kan på sikt monteras ner
- Minimala syreöverskott i gasen inför koldioxidavskiljning med CCS-teknik
- Minskade kostnader för CCS-teknik
- Minimala NOx-utsläpp utan användning av kemikalier som ammoniak och urea
- Dagens marknadspriser på utsläppsrätter för CO2 möjliggör en snabbare introduktion av tekniken med kortare återbetalningstider
- Lika aktuellt för såväl nya som gamla pannor
The Big 3 och aktionsplanen
FNs generalsekreterare Antonio Guterres refererade nyligen till rapporten från WMO (World Meteorological Organization), den senaste i raden larmrapporter om klimatkrisen. Där slås återigen fast att det är mänskliga aktiviteter som ligger bakom ökningen av växthusgaser i atmosfären. ”The Big 3” är en vanligt förekommande benämning på de tre dominerande växthusgaserna, där förändringarna sen förindustriell tid fastställts enligt;
- Koldioxid (CO2): 418,8 ppm (parts per million) idag, en ökning med 150%
- Metan (CH4): 1889 ppb (parts per billion) idag, en ökning med 262%
- Lustgas (N2O): 333 ppb (parts per billion) idag, en ökning med 123%
Aktionsplanen för att komma till rätta med problemen på längre sikt och lindra klimateffekterna så mycket som möjligt sammanfattade Guterres i 5 punkter, se nedan. Det krävs en ”kick-start” av energitransformeringen, som han också kallade ”det 21:a århundradets största fredsprojekt”.
1. Förnyelsebara energiteknologier måste ses som livsviktiga och allmänna tillgångar
2. Säkra, skala upp och diversifiera råvarukedjorna för förnyelsebara energiteknologier
3. Bygg nya ramverk för att reformera byråkratin inom fossilindustrin
4. Ta bort subventionerna för fossila bränslen
5. Privata och offentliga investeringar inom förnyelsebar energiteknik måste tredubblas
”Impulse Cleaning” ny produkt från RJM
Vi har nyligen nått en överenskommelse med vår engelska samarbetspartner RJM om att börja sälja en nyutvecklad teknik för att rengöra eldstäder under drift. I första hand gäller detta den nordiska marknaden.
Alla pannor som eldas med fasta bränslen som biobränslen, kol och avfall har mer eller mindre problem med beläggningar på eldstadsväggar och eftereldytor (överhettare, ekonomiser mm). Beläggningarna minskar värmeöverföringen till ångsystemet i en ångpanna, ytorna måste därför rengöras med jämna mellanrum. Sotblåsare som drivs med ånga är den vanligaste rengöringsmetoden, men ångförbrukningen resulterar samtidigt i en lägre verkningsgrad på pannan. Impulse Cleaning innebär att panndelarna istället rengörs med korta, upprepade tryckpulser. Rengöringstekniken kan komma åt ytor som inte är tillgängliga för vanliga ångsotblåsare, vilket kan resultera i en renare panna som ger en högre verkningsgrad.
Tekniken är framgångsrik i USA då den är mer effektiv än konventionell rengöring samtidigt som drift- och underhållskostnaderna är lägre.
Teams-möten med stort antal svenska kunder
Våra framgångar i Frankrike under de senaste åren har medfört att Sverige och den nordiska marknaden hamnat lite i kläm. Genom samarbetet med RJM och nyanställningen av David Eriksson som försäljningschef med start under Q3 2021 tog vi ett omtag om framförallt den svenska marknaden. Ett stort antal Teams-möten med svenska kunder har genomförts tillsammans med RJM sen dess, men ledtiderna till ett projekt är ofta långa. Ett projekt med stor ekonomisk besparingspotential hamnar längre ner på investeringslistan jämfört med tvingande miljöåtgärder på grund av hårdare myndighetskrav.
En generalisering av den svenska marknaden, i jämförelse med många andra EU-länder, när det gäller utsläpp till luft skulle kunna se ut så här;
- Låga utsläpp av kväveoxider (NOx), delvis tack vare NOx-avgiftsystemet (incitamentsbaserat, 50 kr/kg, introducerat 1991, i genomsnitt ca 50% reduktion fram till idag för ca 430 pannor i Sverige)
- Mildare krav på utsläpp av restammoniak (NH3), s.k. ammoniak-slip, ofta 15-20 istället för 5 mg/Nm3 inom större EU-länder
- Mildare krav på utsläpp av kolmonoxid (CO), stor variation, men krav på <1000 mg/Nm3 förekommer, ofta <100 mg/Nm3 inom EU
- Inga krav på utsläpp av lustgas (N2O) eller metan (CH4) (ytterst få krav inom EU)
- Värdet på reduktion av koldioxid (CO2), 80-90€/ton, har börjat komma igång först nu. Stopp för ”fri” tilldelning av utsläppsrätter redan 2025 istället för 2030 får stor betydelse inom hela EU
Emissionskraven har kunnat uppnås med billigare tekniska lösningar, t.ex. klassisk SNCR (Selective Non Catalytic Reduction), där ammoniak eller urea sprutas in i eldstaden via små dysor i pannväggarna. Konkurrensen har varit tuff i Sverige. Vi har därför fokuserat marknadsföring och försäljning mot anläggningsägarens ekonomi och här har parametrarna förbättrats under senare tid.
Kundernas ekonomiska besparingar med ett Ecotube-system;
- Minskade NOx-avgifter
- Minskade kostnader för kemikalier, främst ammoniak eller urea. Priserna på dessa råvaror har det senaste året ökat med över 300%!
- Minskade kostnader för kvittblivning (deponi) av flygaska
- Ökad verkningsgrad (minskade bränslekostnader)
- Ökat lastområde, främst möjligheten att öka maxlasten på pannan
90% av energin från den globala uppvärmningen hamnar i haven
De ökade utsläppen av växthusgaser innebär att energin från jordens yta inte kan strömma ut i samma utsträckning som under förindustriell tid utan nu istället återförs till jorden. Växthusgaserna lägger ett lock över jorden, men energin måste ju ta vägen någonstans och hamnar då i världshav och insjöar som då blir varmare och varmare. Ett varmare vatten kan inte innehålla lika mycket syre som ett kallare vatten, en naturlag ingen kan ändra på.
Syrebristen förväntas därför öka i både storlek och utbredning över jorden, det kommer därför sannolikt krävas gigantiska mängder syrgas för att upprätthålla marint liv och biologisk mångfald på en tillfredsställande nivå i framtiden. Syreskulden ökar för varje dag och enorma insatser kommer att krävas. ”Vätgassamhället” innebär dock en ljusning. I elektrolysörerna genereras 8 kg syrgas (O2) för varje kg vätgas (H2), man får alltså syre på köpet som en ”restprodukt”. Ocean Recycles teknik, där syrefria bottnar i sjöar och hav ska syresättas med en patenterad mobil teknik, ligger därför helt rätt i tiden.
Syrebristen i världshaven hotar fisket
Forskare från School of Oceanography i Shanghai har i en ny studie visat hur det marina livet i världshaven håller på att kvävas av syrebrist. Resultaten från modellerna pekar på att hela 70% av oceanerna kommer att vara drabbade av kvävande syrebrist redan 2080.
Ett utomordentligt allvarligt scenario!
I den nya studien fokuserar man på oceanernas medeldjupa områden, dvs där merparten av världens fiskar lever och idag en av våra allra viktigaste födokällor. Negativa konsekvenser för fiskindustrin under 2021 kunde kopplas till dessa försämringar. Dessa mesopelagiska zoner på 200-1000 m djup kommer att drabbas först av klimatförändringarna med varmare och syrefattigare vatten som följd.
IPCC skärper tonen för utsläpp av metan
I sin senaste rapport, som publicerades den 28 februari 2022 skärper IPCC tonen angående utsläppen av metan (CH4). Tiden börjat rinna ut och det krävs nu rejäla krafttag och åtgärdspaket för att begränsa de negativa klimatförändringar som står för dörren. Tveklöst handlar det om enorma summor som måste satsas när det gäller både land och vatten. Metan, med 34 gånger större klimatpåverkan jämfört med koldioxid, lyfts återigen fram. I kraftigt övergödda sjöar och kustnära områden med stora utsläpp av näringsämnen omvandlas kolatomerna som lagrats i bottensedimenten till metangas, som bubblar upp genom vattnet och vidare upp i atmosfären. Syresättning kan tveklöst minska dessa problem.
Ytterligare ett argument för att syresätta sjöar och hav med vår mobila precisionsteknik.
Offerter på syresättningsprojekt
Flera offerter på syresättningsprojekt är nu ute hos våra kunder. Projekten finansieras i grund och botten av EU-medel som kanaliseras via Havs-och Vattenmyndigheten till våra kunder (kommuner, vattenvårdsförbund etc). Beslut om tilldelning av dessa LOVA-medel (Lokala Vattenvårdsprojekt) fattas slutgiltigt från Länsstyrelserna. Det finns även möjligheter att ansöka om pengar för syresättningsprojekt inom LONA (Lokala Naturvårdsprojekt). Men andra finansieringsmöjligheter ökar i både omfattning och storlek, den framtida marknaden är tveklöst växande då behoven av åtgärder i övergödda och syrefria vatten blir mer och mer akuta. Våra offerter omfattar syresättningsprojekt på mellan 2 veckor till 2 månaders aktiv körning och vi hoppas inom kort komma i mål med något av projektförslagen.
Projekt
ECOMBs största leverans av reservdelar - till Martinique
Den globala halvledarbristen resulterade i leveransförseningar av även andra komponenter. Då i stort sett alla bolag drabbats blev det ingen större fråga hos vår franska kund ALBIOMA. Leveransen, med ett ordervärde på 1,7 MSEK, till vårt största projekt (22 MSEK) genom tiderna kunde slutföras i mars 2022 och samtidigt slutfaktureras.
Ecotuberna levererade till Paris
De två nya Ecotuberna till CPCU (Compagnie Parisienne de Chauffage Urbain) levererades och slutfakturerades i april 2022. CPCU är en våra största kunder genom tiderna och anläggningen med de två fjärrvärmepannorna (2 x 270 MW) ligger mitt i Paris. Bränslet utgörs av en mix av stenkol och träpellets.
Ecotube-systemet installerades 2008 resp. 2009 för att reducera NOx-utsläppen och minska driftkostnaderna. Ett SNCR-system med urea var i drift men fungerade dåligt, något som vi byggde om och kombinerade med injicering av urea även via Ecotuberna, två stycken per panna. Urea-förbrukningen kunde sänkas med hela 400 liter/h. Prisökningen på SNCR-kemikalier som urea och ammoniak har varit extrem i Frankrike det senaste året. Idag motsvarar dessa 400 liter en kostnad på 4000 kr/h eller 32 MSEK per år! Ecotube-systemen har fungerat mycket bra, men det är tuffa förhållanden i pannorna med över 1200 C runt Ecotuberna.
Testanläggningen till Toulouse i fas med tidplanen
Ecotube-systemet installerades redan 2005 i de två avfallseldade pannorna utanför Toulouse i sydfrankrike. 2 Ecotuber i vardera panna reducerar NOx-utsläppen med nära 60% från ursprungliga nivåer, endast genom smartare tillförsel av förbränningsluft.
Strängare utsläppskrav på NOx ligger bakom beställningen av en testanläggning för den ena pannan där Ecotuberna ska kombineras med SNCR. Tillverkningen av helt nya specialdesignade Ecotuber, tankar, pumpstation mm har gått planenligt och testerna beräknas kunna starta under hösten.
Efter utvärderingen av testprojektet kommer beslut fattas om ett permanent system till de båda pannorna.
Projektet leds på plats av vår franske partner Ecotech.
Demoanläggningen till Kina ur fas med tidplanen
Vårt första Ecotube-projekt på kinesisk mark är kraftigt försenat jämfört med ursprunglig tidplan. När vi skrev på kontraktet under sommaren 2021 var pandemin på nedgång och mycket tydde då på att vi kunde besöka den avfallseldade anläggningen utanför Shanghai under hösten 2021. Sen kom mutationer av Covid-19, men bedömningen runt årsskiftet var att efter OS i Peking (feb 2022) borde ändå reserestriktionerna kunna lätta. Det blev tvärtom. Så sent som i maj 2022 var det en total lock-down i just Shanghai och resor har inte varit att tänka på. Istället har vi försökt flytta fram positionerna med Teams-möten, men det har varit otroligt trögt att komma framåt.
Ritningarna för vår leverans har till stora delar varit färdiga sen flera veckor tillbaka, men vi har ännu inte kunnat trycka på startknappen och påbörjat produktionen.
ECOMB Ocean Recycle AB
Några väsentliga händelser i vårt dotterbolag ECOMB Ocean Recycle AB;
Steg 2 i den riktade nyemissionen slutförd
Projekt kapitaltillskott kunde i april 2022 slutföras. Projektet var uppdelat i två steg, det första riktade sig enbart till existerande aktieägare i dotterbolaget och det andra till en grupp utvalda investerare som visat intresse av att vara med i bolagets fortsatta utveckling. Både antalet intressenter och det sammanlagda investeringsbeloppet ökade i Steg 2 jämfört med Steg 1 (genomfördes hösten 2021). 18 intressenter och 522 kkr i Steg 2 jämfört med 15 intressenter och 243 kkr i Steg 1 (moderbolaget undantaget). ECOMB ABs ägarandel i dotterbolaget minskade därmed från 96,6% (efter Steg 1) till 95,1% (efter Steg 2).
Totala antalet aktieägare i ECOMB Ocean Recycle AB uppgår nu till 89 st.
Kapitaltillskotten har gett ett värdefullt bidrag till verksamheten, även om summan inte nådde upp till den ursprungliga målsättningen på totalt 1,7 MSEK. All fokus ligger nu på att sälja syresättningsprojekt med Ocean Recycle One, vår första Demobåt med full kommersiell status.
Dubbla miljöeffekter i ny patentansökan
Dubbla miljöeffekter i ny patentansökan ger förhoppning om förstärkt skydd av vår uppfinning. Vår patenterade mobila syresättningsteknik med mikrobubblor har nu vidareutvecklats och innebär inte bara att syre kan tillföras och lösas fullständigt i vattnet utan också en s.k. stripper-effekt. Det innebär i korta drag att syrebubblorna tack vare partialtryckdifferenser ”omvandlas” till bubblor med andra lösta gaser, t.ex. kväve och svavelväte, samtidigt som proteiner, fosfater och olika miljöstörande organiska föreningar kan evakueras eller ”strippas” bort från vattnet. Med andra ord bidrar vår teknik till att flera positiva miljöeffekter samtidigt kan uppnås i vattenmassan.
Händelser efter periodens utgång
Årsstämmorna i både moderbolaget ECOMB AB och dotterbolaget ECOMB Ocean Recycle AB gick av stapeln på Torpa pensionat i Södertälje den 16 maj 2022. Kort om stämmorna;
- Resultat- och balansräkningar för räkenskapsåret 2021 fastställdes
- Styrelsens ledamöter och VD beviljades ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2021
- Omval av de ordinarie ledamöterna Göran Ernstson, Ulf Hagström, Eric Norelius och Angela Wulff – samma bemanning i de båda bolagen
Inga övriga väsentliga händelser har skett efter rapportperiodens utgång, utöver vad som ovan angivits.
Framtidsutsikter
Bolaget är inne i en mycket spännande period där marknaderna för båda våra ben förbättrats avsevärt det senaste året. Tillsammans med vårt nyutvecklade koncept Ecotube Zero ser vi med stor tillförsikt på framtiden.
Redovisningsprinciper
ECOMB AB tillämpar årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 (K3) vid upprättande av finansiella rapporter.
Granskning
Denna rapport har ej blivit granskad av bolagets revisor.
Kommande rapporter
Halvårsrapport för jan-jun 2022 lämnas den 31 augusti 2022.
Styrelsen och verkställande direktörens försäkran
Styrelsen och verkställande direktören intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat samt att de risker och osäkerhets faktorer som bolaget står inför är belysta efter bästa förmåga.
Södertälje den 31 maj 2022
ECOMB AB (publ)
Styrelsen och VD
Göran Ernstson, Ordförande
Eric Norelius, Ledamot
Angela Wulff, Ledamot
Ulf Hagström, VD
Vid frågor om denna rapport kontakta :
Ulf Hagström, VD
Tfn 08-550 12 550
Rapporten finns tillgänglig på www.ecomb.se
ECOMB AB (publ)
Box 2017
151 02 Södertälje
Tfn.08-550 12 550
Kort extrakt om ECOMB AB (publ)
ECOMBs kärnverksamhet är att sälja och leverera tekniska lösningar, företrädesvis det egenutvecklade Ecotube-systemet, för att förbättra prestanda och minska utsläpp, t.ex. kväveoxider (NOx), från fastbränsleeldade pannor inom fjärrvärme- och industrisektorn på den internationella marknaden. I dotterbolaget Ocean Recycle AB ska övergödda sjöar och hav med döda bottnar syresättas med en egenutvecklad mobil teknik.
ECOMB grundades 1992 och har ca 2000 aktieägare. Aktien är noterad på Spotlight Stockmarkets lista. Bolaget är lokaliserat i Stockholms län. Mer om bolaget: www.ecomb.se
KONCERN RESULTATRÄKNING (TSEK) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2022 |
|
2021 |
|
|
Q1 |
|
Q1 |
|
|
3 mån |
|
3 mån |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning |
2 317 |
|
1 432 |
|
Övriga rörelseintäkter |
40 |
|
51 |
|
Summa rörelseintäkter |
2 357 |
|
1 483 |
|
|
|
|
|
|
Råvaror & Förnödenheter |
-1 090 |
|
-172 |
|
Köpta underkonsult tjänster |
-497 |
|
-805 |
|
Övriga externa kostnader |
-272 |
|
-298 |
|
Personalkostnader |
-1 080 |
|
-778 |
|
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar |
-19 |
|
-7 |
|
Övriga rörelsekostnader |
-10 |
|
0 |
|
Summa rörelsekostnader |
-2 968 |
|
-2 061 |
|
|
|
|
|
|
Rörelseresultat |
-611 |
|
-578 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
0 |
|
8 |
|
Räntekostnader och liknande resultatposter |
-8 |
|
-8 |
|
Summa finansiella poster |
-8 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
Resultat efter finansiella poster |
-619 |
|
-578 |
|
|
|
|
|
|
Aktuell skatt |
0 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
Periodens resultat |
-619 |
|
-578 |
KONCERN BALANSRÄKNING (TSEK) |
|
|
|
|
|
|
2022 |
|
2021 |
|
|
Q1 |
|
Q1 |
|
|
31 mars |
|
31 mars |
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Immateriella anläggningstillgångar |
148 |
|
18 |
|
Materiella anläggningstillgångar |
2 142 |
|
4 |
|
Summa anläggningstillgångar |
2 290 |
|
22 |
|
Omsättningstillgångar |
|
|
|
|
Varulager mm. |
|
|
|
|
Lager |
716 |
|
0 |
|
Kortfristiga fordringar |
|
|
|
|
Kundfordringar |
452 |
|
262 |
|
Övriga fordringar |
787 |
|
115 |
|
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
96 |
|
266 |
|
Kassa och bank |
2 014 |
|
8 221 |
|
Summa omsättningstillgångar |
4 064 |
|
8 865 |
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
6 353 |
|
8 887 |
|
|
|
|
|
|
EGET KAPITAL OCH SKULDER |
|
|
|
|
Eget kapital |
|
|
|
|
Bundet eget kapital |
|
|
|
|
Aktiekapital |
3 847 |
|
3 283 |
|
Ej registrerat aktiekapital |
0 |
|
560 |
|
Reservfond |
230 |
|
230 |
|
Uppskrivningsfond |
|
0 |
|
2 |
Fritt eget kapital |
|
|
|
|
Överkursfond |
21 523 |
|
21 282 |
|
Balanserad vinst eller förlust |
-21 753 |
|
-18 268 |
|
Periodens resultat |
-619 |
|
-578 |
|
Summa eget kapital |
3 228 |
|
6 511 |
|
Långfristiga skulder |
|
|
|
|
Skulder till kreditinstitut |
364 |
|
300 |
|
Summa långfristiga skulder |
|
364 |
|
300 |
Kortfristiga skulder |
|
|
|
|
Leverantörsskulder |
1 266 |
|
906 |
|
Övriga skulder |
860 |
|
785 |
|
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
635 |
|
384 |
|
Summa kortfristiga skulder |
2 761 |
|
2 076 |
|
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
6 353 |
|
8 887 |
KONCERN KASSAFLÖDESANALYS (TSEK) |
Q1 |
Q1 |
|
2022-01-01 2022-03-31 |
2021-01-01 2021-03-31 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten |
|
|
Resultat före finansiella poster |
-611 |
-578 |
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
|
|
Avskrivningar immateriella och materiella anläggningstillgångar |
19 |
7 |
Erlagd ränta |
-8 |
0 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
-600 |
-571 |
|
|
|
Kassaflödet från förändringar i rörelsekapitalet |
|
|
Ökning/minskning av fodringar |
-266 |
-88 |
Ökning/minskning av kortfristiga skulder |
631 |
52 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten |
-235 |
-606 |
|
|
|
Kassaflödet från investeringsverksamheten |
|
|
Försäljning av anläggningstillgångar |
|
|
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar |
-167 |
0 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten |
-167 |
0 |
|
|
|
Kassaflödet från finansieringsverksamheten |
|
|
Nyemission |
0 |
2 689 |
Amortering |
-41 |
0 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
-41 |
2 689 |
|
|
|
Periodens kassaflöde |
-443 |
2 083 |
|
|
|
Likvida medel vid periodens ingång |
2 457 |
6 138 |
Likvida medel vid periodens utgång |
2 014 |
8 221 |
ECOMB AB (publ) RESULTATRÄKNING (TSEK) |
|
|
|
||||
|
|
|
|||||
|
|
2022 |
|
2021 |
|||
|
|
Q1 |
|
Q1 |
|||
|
|
3 mån |
|
3 mån |
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
Nettoomsättning |
2 317 |
|
1 432 |
||||
Övriga rörelseintäkter |
40 |
|
51 |
||||
Summa rörelseintäkter |
2 357 |
|
1 483 |
||||
|
|
|
|
|
|||
Råvaror & Förnödenheter |
-1 082 |
|
-172 |
||||
Köpta underkonsult tjänster |
-497 |
|
-805 |
||||
Övriga externa kostnader |
-258 |
|
-298 |
||||
Personalkostnader |
-1 080 |
|
-778 |
||||
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar |
-19 |
|
-7 |
||||
Övriga rörelsekostnader |
-10 |
|
0 |
||||
Summa rörelsekostnader |
-2 945 |
|
-2 061 |
||||
|
|
|
|
|
|||
Rörelseresultat |
-588 |
|
-578 |
||||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
0 |
|
0 |
||||
Räntekostnader och liknande resultatposter |
-4 |
|
-7 |
||||
Summa finansiella poster |
-4 |
|
-7 |
||||
|
|
|
|
|
|||
Resultat efter finansiella poster |
-592 |
|
-584 |
||||
|
|
|
|
|
|||
Aktuell skatt |
0 |
|
0 |
||||
|
|
|
|
|
|||
Periodens resultat |
-592 |
|
-584 |
||||
ECOMB AB (publ) BALANSRÄKNING (TSEK) |
|
|
|||||
|
|
2022 |
|
2021 |
|
||
|
|
Q1 |
|
Q1 |
|
||
|
|
31 mars |
|
31 mars |
|
||
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|||
Anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
||
Immateriella anläggningstillgångar |
148 |
|
18 |
|
|||
Materiella anläggningstillgångar |
0 |
|
4 |
|
|||
Finansiella anläggningstillgångar |
6 980 |
|
5 000 |
|
|||
Summa anläggningstillgångar |
7 128 |
|
5 022 |
|
|||
Omsättningstillgångar |
|
|
|
|
|||
Varulager mm. |
|
|
|
|
|||
Lager |
716 |
|
0 |
|
|||
Kortfristiga fordringar |
|
|
|
|
|||
Kundfordringar |
452 |
|
262 |
|
|||
Övriga fordringar |
344 |
|
115 |
|
|||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
96 |
|
148 |
|
|||
Kassa och bank |
1 722 |
|
7 931 |
|
|||
Summa omsättningstillgångar |
3 329 |
|
8 456 |
|
|||
SUMMA TILLGÅNGAR |
10 457 |
|
13 478 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
||
EGET KAPITAL OCH SKULDER |
|
|
|
|
|||
Eget kapital |
|
|
|
|
|||
Bundet eget kapital |
|
|
|
|
|||
Aktiekapital |
3 843 |
|
3 283 |
|
|||
Ej registrerat aktiekapital |
0 |
|
560 |
|
|||
Reservfond |
230 |
|
230 |
|
|||
Uppskrivningsfond |
4 950 |
|
4 950 |
|
|||
Fritt eget kapital |
|
|
|
|
|||
Överkursfond |
20 683 |
|
20 683 |
|
|||
Balanserad vinst eller förlust |
-21 131 |
|
-17 720 |
|
|||
Erhållna aktieägartillskott |
0 |
|
0 |
|
|||
Periodens resultat |
-592 |
|
-585 |
|
|||
Summa eget kapital |
7 984 |
|
11 402 |
|
|||
Långfristiga skulder |
|
|
|
|
|||
Skulder till kreditinstitut |
170 |
|
0 |
|
|||
Summa långfristiga skulder |
170 |
|
0 |
|
|||
Kortfristiga skulder |
|
|
|
|
|||
Leverantörsskulder |
887 |
|
906 |
|
|||
Övriga skulder |
804 |
|
785 |
|
|||
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
612 |
|
384 |
|
|||
Summa kortfristiga skulder |
2 304 |
|
2 076 |
|
|||
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
10 457 |
|
13 478 |
|
|||
ECOMB AB (publ) KASSAFLÖDESANALYS |
Q1 |
Q1 |
|
2022-01-01 2022-03-31 |
2021-01-01 2021-03-31 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten |
|
|
Resultat före finansiella poster |
-588 |
-570 |
Avskrivningar immateriella och materiella anläggningstillgångar |
19 |
0 |
Erlagd ränta |
-4 |
7 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
-573 |
-577 |
|
|
|
Kassaflödet från förändringar i rörelsekapitalet |
|
|
Ökning/minskning av fodringar |
-262 |
2550 |
Ökning/minskning av kortfristiga skulder |
817 |
-47 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten |
-19 |
1 925 |
|
|
|
Kassaflödet från investeringsverksamheten |
|
|
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar |
-167 |
0 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten |
-167 |
0 |
|
|
|
Kassaflödet från finansieringsverksamheten |
|
|
Amortering |
-30 |
0 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
-30 |
0 |
|
|
|
Periodens kassaflöde |
-215 |
1 925 |
|
|
|
Likvida medel vid periodens ingång |
1 937 |
6 006 |
Likvida medel vid periodens utgång |
1 722 |
7 931 |