Kommentarer till Bergsstatens beslut rörande sökta bearbetningskoncessioner för Levi och Stekenjokk
Bluelake Mineral AB (publ) ("Bolaget" eller "Bluelake Mineral") har som tidigare meddelats mottagit Bergsstatens beslut den 17 oktober kring dotterbolagets Vilhelmina Mineral AB:s ansökan om bearbetningskoncessioner för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 beläget i Vilhelmina kommun i Västerbotten och Strömsunds kommun i Jämtland, samt Levi K nr 1 beläget i Vilhelmina kommun i Västerbotten. Bergsstatens beslut innebär att bearbetningskoncession för Levi beviljas med en giltighetstid av 25 år. Baserat på den mineraltillgång som finns i Levi bedömer Bolaget att det finns underlag för ytterligare upp till sju års gruvdrift i Bolagets planerade gruvverksamhet i norska Joma. Vad gäller ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk avslår dock Bergsstaten Bolagets ansökan med hänvisning till att mineraliseringen anses för lite undersökt för att det ska kunna bedömas om fyndigheten är ekonomiskt brytvärd s k malmbevisningen. Bolaget anser dock att Bergsstaten redan tidigare godkänt malmbevisning för Stekenjokk och att denna del av förvaltningsrättsliga principer ej kan ändras. Denna uppfattning bygger bl a på rättsutlåtande från en av Sveriges ledande experter inom förvaltningsrätt. Bolaget avser därför att överklaga denna del av Bergsstatens beslut. Bolaget kommenterar här nedan vidare Bergsstatens beslut och varför det inte påverkar Bolagets planer på att fullfölja etablering av koppar- och gruvprojektet i Joma och Stekenjokk-Levi samt att det inte heller får en väsentlig inverkan på den ekonomiska värderingen av projektet. Däremot kan det påverka gruvans driftslängd.
Vad innebär Bergsstatens beslut att avslå ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk?
Bergsstatens beslut att avslå ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk har motiverats med att fyndigheten inte skulle vara tillräckligt väl undersökt för att det ska kunna fastställas om fyndigheten kan vara ekonomiskt brytvärd. Detta innebär inte att Bergsstaten påstår att fyndigheten är olönsam men att det råder osäkerhet som skulle kunna avhjälpas genom att mer noggranna geologiska undersökningar av fyndigheten genomfördes t ex genom tätare borrning av fyndigheten. För att ändra detta beslut måste Bolaget eller annan part överklaga beslutet inom tre veckor vilket i så fall sker till regeringen.
Varför avser Bolaget att överklaga Bergsstatens beslut?
Bolaget anser att Bergsstaten redan tidigare genom bl a skriftliga yttranden godkänt malmbevisning för Stekenjokk och att detta av förvaltningsrättsliga principer ej kan ändras i efterhand. Denna uppfattning bygger på rättsutlåtande från en av Sveriges ledande experter inom förvaltningsrätt. Att i efterhand ändra ett tidigare fattat myndighetsbeslut skulle innebära en orimlig rättsosäkerhet och kunna vara till stor skada inte bara i detta specifika fall utan även generellt för hela gruvbranschen i Sverige. Utöver de förvaltningsrättsliga aspekterna anser Bolaget till skillnad från Bergsstaten att graden av kännedom för mineraliseringen i Stekenjokk är sådan att koncession borde kunna meddelas, särskilt med beaktande av att mineraliseringen är belägen på stort djup. Bolaget avser därför att överklaga denna del av Bergsstatens beslut.
Vad innebär Bergsstatens beslut för Bolagets planer på att gruvetablering?
Om man lägger ihop mineraltillgångarna i Levi och norska Joma och Gjersvik finns mineraltillgångar för uppskattningsvis drygt 15 års gruvdrift vilket räcker för att etablera detta gruvprojekt. Stekenjokk blir en option som potentiellt skulle kunna förlänga gruvan med ytterligare upp till 10 år men mineraliseringen i Stekenjokk är inte avgörande för gruvprojektets bärkraftighet och planerna på gruvetablering är oförändrade.
Vad innebär Bergsstatens beslut för värderingen av projektet Joma och Stekenjokk-Levi?
Gruvprojekt värderas traditionellt genom beräkning av nuvärdet på framtida operativt kassaflöden, dvs intäkter, minus rörelsekostnader, finansiella kostnader, investeringar och skatter. I fallet med en gruva med minst 15-20 års livslängd, som i fallet med Joma och Stekenjokk-Levi, så blir betydelsen av kassaflödet i slutet av gruvans livslängd mindre och mindre ju senare i perioden det uppstår. Anledningen till detta är att nuvärdet av kassaflödet i slutet av perioden måste diskonteras med en högre faktor än för kassaflöden tidigt i perioden. Detta betyder därför att gruvans s k brytplan får stor betydelse för den finansiella värderingen av projektet. Brytplanen innebär förenklat i vilken ordning man bryter och anrikar olika delar av en fyndighet. Detta blir särskilt viktigt i ett projekt som består av flera olika mineraliseringar som i fallet med Joma och Stekenjokk-Levi. Brytplanen styrs av olika faktorer som t ex operativa, finansiella och legala förutsättningar. Generellt bör de mineraliseringar som har höga halter, är lätta att bryta och anrika, samt har samtliga nödvändiga tillstånd på plats komma tidigt i brytplanen. I fallet med Joma och Stekenjokk-Levi innebär detta att mineraliseringen i Stekenjokk som, givet att alla tillstånd erhålles, under alla omständigheter kommer att kräva mer undersökningar och därför med stor sannolikhet kommer att ligga senare i brytplanen. Ett inte alltför osannolikt scenario är att övriga mineraliseringar i Joma, Gjersvik och Levi bryts först under en 15 års period medan Stekenjokk undersöks närmare via bl a borrning. Detta skulle innebära att brytning av mineraliseringen i Stekenjokk kanske påbörjas först om ca 15 år. Den ekonomiska betydelsen av mineraliseringen i Stekenjokk i den totala finansiella värderingen av projektet skulle därmed i dagsläget vara mindre. Detta betyder dock inte att Stekenjokk är oviktigt för gruvprojektet som helhet. Genom att erhålla tillstånd för att bryta och anrika även mineraliseringen i Stekenjokk skulle gruvverksamheten potentiellt kunna förlängas med upp till 10 år vilket i sin tur innebär att arbetstillfällen i gruvan och hos underleverantörer kommer att kunna finnas kvar under en lägre tid och att gruvan som ekonomisk motor lokalt och regionalt har mer tid att skapa förutsättningar för en positiv socioekonomisk utveckling.
Offentliggörande av information
Denna information är sådan information som Bluelake Mineral AB (publ) är skyldig att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående persons försorg, för offentliggörande den 18 oktober 2024 klockan 14.45 CEST.
Ytterligare information
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Peter Hjorth, verkställande direktör, Bluelake Mineral AB (publ), tel. +46-725 38 25 25
Email: [email protected]
Information om Bolaget
Bluelake Mineral AB (publ) är ett oberoende bolag verksamt inom prospektering och gruvutveckling av mineraliseringar innehållande koppar, zink, nickel och guld.
Bolaget äger ca 99% i dotterbolaget Vilhelmina Mineral AB som är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på utveckling av koppar- och zinkfyndigheter i Norden. I Sverige innehar Bolaget projektet Stekenjokk-Levi där det mellan 1976 och 1988 bröts sammanlagt ca 7 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 3,5 % Zn. Stekenjokk-Levi innehåller, enligt en nyligen genomförd mineralresursberäkning av SRK Consulting, antagna mineraltillgångar på cirka 6,7 miljoner ton med 0,9 % Cu, 2,7 % Zn, 0,6 % Pb, 55 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Stekenjokk och antagna mineraltillgångar på 5,1 miljoner ton med 1 % Cu, 1,5 % Zn, 0,1 % Pb, 22 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Levi (vid cut-off på 60 USD/ton). I Norge är Bolaget 100% ägare av Joma Gruver AS som äger Jomafältet där det mellan 1972 och 1998 bröts ca 11,5 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 1,5 % Zn Jomafältet (exklusive Gjersvik) uppskattas enligt en ny beräkning av SRK innehålla en indikerad mineraltillgång om ca 6,0 miljoner ton med halter 1,00 % Cu och 1,66 % Zn, samt antagna mineraltillgångar om 1,2 miljoner ton med halter 1,2 % Cu och 0,7 % Zn (vid cut-off halt 50 USD/on).
Vidare innehar Bolaget nickelprojekten Rönnbäcken (som är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar) och Orrbäcken i Sverige. Rönnbäckenprojektet omfattar enligt konsultbolaget SRK i en nyligen uppdaterad studie en mineraltillgång om 600 miljoner ton med halten 0,18% Ni, 0,003% Co och 5,7% Fe ("measured and indicated"). Enligt en preliminär ekonomisk studie färdigställd av SRK förutses en möjlig produktion om 23 000 ton nickel, 660 ton kobolt och 1,5 miljoner ton järn per år under 20 år, vilket skulle utgöra en betydande andel av Sveriges totala årliga användning av nickel och ha ett strategiskt värde. För Orrbäcken innehas ett undersökningstillstånd och projektet bedöms ha potential som nickelfyndighet.
Utöver detta innehar Bolaget projektet Kattisavan som bedöms ha potential som guldtillgång och som ligger inom den s k guldlinjen, i närheten av projekt som Svartliden, Fäboliden och Barsele.
