Hushållen vinnare – högre lön, lägre ränta, lägre skatt
Vilken ränta krävs för att fortsätta hålla inflationen i schack och mjuklanda ekonomin?
I Handelsbankens nya Konjunkturprognos räknar bankens ekonomer med gradvisa räntesänkningar mot en långsiktig styrräntenivå kring 2,25 procent första halvåret 2025. Räntesänkningar tillsammans med reallöneökningar och lägre skatt gör att hushållen tar ledartröjan i återhämtningen.
”För en familj med genomsnittligt bolån betyder det ungefär 3 700 kronor i månaden i ökad köpkraft, dvs borträknat inflation, nästa år jämfört med i fjol”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Inflationskrisen är i huvudsak bakom oss samtidigt som den globala ekonomiska utvecklingen hackar. Centralbanker runt om i världen är nu på väg att lätta på penningpolitiken med succesiva räntesänkningar. Den amerikanska centralbanken har en längre väg att gå mot en normal räntenivå och bedöms sänka räntan mer än den europeiska och svenska centralbanken det kommande året. Global BNP prognostiseras att växa stadigt 2024–2026, med i snitt 3,2 procent per år, där avmattning i USA och Kina kontrasterar mot återhämtning i många andra ekonomier. Utfallet i det amerikanska valet är osäkert, men huvudspåret är en relativt liten effekt på våra prognoser – dock med betydande risker.
”Vi är på väg mot en global mjuklandning där Sverige har goda förutsättningar till en starkare återhämtning”, säger Christina Nyman.
Lägre inflation och räntesänkningar banar väg för en återhämtning i Sverige mot slutet av året. Tillväxten tar fart nästa år då finanspolitiken blir expansiv, räntesänkningar slår igenom och arbetsmarknadsläget förbättras. Allt detta talar för att hushållens konsumtion kommer att växla upp och återhämtningen bedöms bli starkare i Sverige än i euroområdet. Ett fortsatt lågt bostadsbyggande och lägre befolkningstillväxt håller dock tillbaka tillväxten de kommande åren. I år väntas BNP-tillväxten ligga på 0,9 procent, för att nästa år öka till 2,3 procent. Återhämtning i ekonomin, med fortsatt expansiv finanspolitik och starkare arbetsmarknad, förväntas innebära en högre tillväxt än normalt även 2026, på 2,9 procent.
Arbetsmarknaden har under de senaste åren varit relativt motståndskraftig. Men det är en tudelad arbetsmarknad. Fasta anställningar ökar i ungefär normal takt medan det varit en stor minskning av sysselsatta med temporära arbeten. I början av nästa år väntas läget på arbetsmarknaden ljusna, främst driven av högre inhemsk efterfrågan.
Höstcocktail – räntesänkningar och finanspolitik
Med inflationen under kontroll läggs finanspolitiken nu om i en expansiv riktning. Budgeten för 2025 innehåller ökade utgifter på cirka 60 miljarder kronor (0,9 procent av BNP). Skattesänkningar till hushållen och andra åtgärder för att stärka hushållens köpkraft är enligt finansministern ett viktigt fokus i budgeten. Nästa år antas vårbudgeten innehålla ytterligare cirka 10 miljarder kronor för 2025. Även valåret 2026 bedöms finanspolitiken vara fortsatt expansiv med ökade utgifter på omkring 60 miljarder kronor.
Samtidigt räknar Handelsbankens ekonomer med att Riksbanken sänker styrräntan tre gånger till i år och fortsätter nästa år ner till 2,25 procent. Till det kommer att hushållens reallöner fortsätter att stiga i en historiskt sett relativt hög takt. Det betyder att ett stort omslag i de ekonomiska förutsättningarna för hushållen väntar. Hushållen bedöms utnyttja detta till att öka konsumtionen och dessutom dra ner något på nysparande.
”Om detta sammantaget skulle ge ökat inflationstryck är det nog snarare räntan som kommer anpassas än att finanspolitiken går i en stramare riktning”, säger Christina Nyman.
Med bättre ekonomiska utsikter för hushållen kan bostadspriser stiga med 3-4 procent per år. Samtidigt bedöms försäljningstiderna vara fortsatt längre än tidigare.
Finanspolitikens roll allt viktigare när befolkningen åldras
Den åldrande befolkningen har sedan länge drivit anpassningar i finanspolitiken. Ännu svagare befolkningsutsikter ökar nu trycket på strukturreformer, som syftar till att befolkningen i arbetsför ålder arbetar fler timmar eller mer effektivt och att produktivitetstillväxten stimuleras genom teknologiska framsteg.
”Trots det intensifierade reformarbete som vi väntar oss, räknar vi med fortsatta rekryteringsproblem hos företag i Sverige”, säger Christina Nyman.
Norrlandskommunerna storsatsar trots tuffa befolkningsprognoser
Svagare befolkningstillväxt gör att bristen på arbetskraft kan komma att öka relativt snabbt när arbetsmarknaden förbättras. Den fortsatta expansionen riskerar försvåras särskilt i norra Sverige där en krympande befolkning väntas och bristtalen redan är höga.
”Norrlandsregionen behöver locka till sig mer arbetskraft, men för det krävs det tillgång till bostäder och annan samhällsservice, och att dessa byggs innan de gröna industrisatsningarna har kommit i full produktion. Det betyder att kommunerna får ta stora risker för satsningar som främst ger intjäning till statens kassa om de blir framgångsrika”, säger Christina Nyman.
Skakig väg mot starkare krona
”Vi räknar med att kronan stärks framöver men samtidigt kommer det troligen att bli en fortsatt skakig resa under hösten mot bakgrund av risker kopplade till geopolitik, handelskrig, och det amerikanska presidentvalet”, säger Christina Nyman.
Under de närmaste månaderna kommer den främsta drivkraften vara Federal Reserves räntesänkningar. Om vi får rätt kommer också bilden bli allt tydligare att såväl den amerikanska som den svenska ekonomin är på väg mot en mjuklandning. Då kommer sannolikt även riskviljan på valutamarknaden förbättras, och i en sådan miljö bör kronan gå starkt jämfört med både dollarn och euron. Prognosen är att till nästa sommar kostar en euro 10,90 och en dollar 9,80.
|
BNP-prognoser |
Årligt snitt |
|||
|
|
2023 |
2024p |
2025p |
2026p |
|
Sverige* |
0.0 |
0.9 (0.4) |
2.5 (2.8) |
2.7 (2.4) |
|
Finland |
-1.0 |
-0.2 (-0.2) |
1.5 (1.5) |
1.6 (1.6) |
|
Norge, fastlandet* |
1.1 |
0.7 (0.8) |
1.6 (1.2) |
1.7 (1.5) |
|
Euroområdet |
0.5 |
0.6 (0.7) |
1.4 (1.3) |
1.5 (1.5) |
|
Storbritannien |
0.1 |
1.1 (0.6) |
1.6 (1.4) |
1.6 (1.5) |
|
USA* |
2.5 |
2.6 (2.5) |
1.7 (1.8) |
2.1 (1.6) |
|
Kina |
5.2 |
4.8 (5.0) |
4.5 (4.5) |
4.2 (4.2) |
|
*Kalenderjusterad |
|
|
|
|
|
Ränteprognoser |
Årets slut |
|||
|
|
2023 |
2024p |
2025p |
2026p |
|
USA |
5.375 |
4.625 (4.875) |
3.375 (3.875) |
2.875 (3.125) |
|
Euroområdet |
4.00 |
3.25 (3.25) |
2.25 (2.25) |
2.00 (2.00) |
|
Sverige |
4.00 |
2.75 (3.25) |
2.25 (2.25) |
2.25 (2.25) |
|
Storbritannien |
5.25 |
4.75 (4.75) |
3.75 (4.00) |
3.00 (3.00) |
|
Norge |
4.50 |
4.50 (4.50) |
3.50 (3.75) |
3.00 (3.25) |
|
Valutaprognoser |
Årets slut |
|||||||
|
|
2023 |
2024p |
2025p |
2026p |
||||
|
EUR/SEK |
11.10 |
11.15 (11.35) |
10.75 (10.90) |
10.55 (10.60) |
||||
|
USD/SEK |
10.04 |
10.14 (10.51) |
9.60 (9.91) |
9.25 (9.46) |
||||
|
GBP/SEK |
12.75 |
13.27 (13.35) |
12.95 (12.82) |
12.71 (12.47) |
||||
|
NOK/SEK |
0.99 |
0.97 (0.99) |
0.96 (0.98) |
0.96 (0.97) |
||||
|
CHF/SEK |
11.98 |
11.49 (11.35) |
10.64 (10.69) |
10.14 (10.19) |
||||
|
JPY/SEK |
7.12 |
7.14 (7.35) |
7.06 (7.23) |
6.96 (7.06) |
||||
|
CNY/SEK |
1.42 |
1.42 (1.46) |
1.37 (1.44) |
1.34 (1.41) |
||||
|
EUR/USD |
1.11 |
1.10 (1.08) |
1.12 (1.10) |
1.14 (1.12) |
||||
|
USD/JPY |
141.02 |
142.00 (143.00) |
136.00 (137.00) |
133.00 (134.00) |
||||
|
EUR/GBP |
0.870 |
0.840 (0.850) |
0.830 (0.850) |
0.830 (0.850) |
||||
|
|
|
|
|
|
||||
|
Källa: Handelsbanken |
|
|
||||||
|
Inom parentes: Handelsbanken Konjunkturprognos 22 maj, 2024 |
||||||||
Webinar länk: www.handelsbanken.se/konjunkturprognos
För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Handelsbankens presstjänst, +46 8 701 80 18
För hela Sverige-rapporten ”Penningpolitiska spelet – Räntesänkningar krävs för vinst”, se Konjunkturprognosen, och för den övergripande rapporten, se Global Macro Forecast.
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com