Det är de välbeställdas budget, och männens. Så kan de fördelningspolitiska effekterna beskrivas, med regeringens egna ord. Alla inkomstgrupper bedöms få bättre ekonomi, "men främst i inkomstgrupper med höga inkomster", skriver regeringen.
I regeringens konsekvensanalys är befolkningen indelad i tio inkomstgrupper. Allra mest av regeringens förda skattepolitik i budgeten för 2025 går till grupperna som tjänar mest, visar en tabell i budgetförslaget. Det gäller till största del räknat i antal kronor. Men även procentuellt kommer de högavlönande ut som klara vinnare, ju högre inkomst, desto större skattesänkning.
Och eftersom män som regel tjänar mer än kvinnor bedöms regeringens förslag på skatte- och bidragsområdet "tillföra ekonomiska resurser till män i högre utsträckning än kvinnor", skriver finansdepartementet.
Men, regeringen har också räknat på skatte- och bidragsförslagen hittills under mandatperioden, alltså inkluderat även budgetarna för 2023 och 2024. Då blir bilden delvis en annan, enligt kalkylerna.
"Regeringens föreslagna och aviserade reformer som påverkar den ekonomiska standarden under mandatperioden har sammantaget en utjämnande effekt", skriver departementet.
Källa: Olle Lindström/TT