Vice riksbankschef Per Jansson påpekar vikten av att diskutera penningpolitiken på ett meningsfullt sätt och att det är viktigt att skilja på kritik mot penningpolitiken och det penningpolitiska ramverket. Jansson kommenterar även kritiken mot Riksbanken för att inte ha höjt räntan i tidigare skede och medger att det kan finnas viss sanning i påpekandet.
Under ett tal framförde Per Jansson, vice riksbankschef, att man måste vara tydlig med vad man kritiserar när det kommer till penningpolitiken. Han menade att det är helt acceptabelt att kommentera hur väl Riksbanken utför sitt uppdrag, men det blir mer komplicerat att hantera kritik när det ställs krav på att Riksbanken ska fokusera på att förebygga negativ styrränta eller påverkan på växelkursen.
Kritik mot penningpolitiken eller ramverket?
"Det är viktigt att klargöra att det egentligen är det penningpolitiska ramverket som kritiseras, inte penningpolitiken", sa Jansson under sitt tal på Danske Bank. Han hävdade att för att skapa en meningsfull diskussion kring penningpolitiken, är det nödvändigt att tydliggöra denna skillnad.
Jansson ser det som positivt att den nya Riksbankslagen är ännu mer explicit i sina formuleringar, vilket hjälper till att tydliggöra ansvarsområden och uppgifter för Riksbanken.
Detta skriver Riksbanken, rapporterar nyhetsbyrån Finwire.
Reflektion över tidigare penningpolitiska beslut
Jansson kommenterade också utvärderingen av penningpolitiken från 2022, där Riksbanken kritiserades för att inte ha höjt räntan tidigare och mer kraftfullt när inflationen började öka. "Det kan ligga något i detta", medgav Jansson. Han konstaterade att den starka återhämtningen efter pandemin, den expansiva penningpolitiken och snabba globala kostnadsökningar ledde till att företagen höjde sina priser snabbare än vanligt och att konsumenterna verkade acceptera detta. "Kanske borde vi ha insett tidigare att en sådan förändring var på gång, eller i varje fall kunde vara det", reflekterade han.
