Regeringens planer på att bygga ny kärnkraft kan få stora ekonomiska konsekvenser i generationer framåt, enligt Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy. – Den risk som man till slut löper är att de här projekten inte slutförs, säger han.
Kåberger och andra experter var under torsdagen inbjudna till ett sammanträde i riksdagens finansutskott på temat finansiering av ny kärnkraft.
Regeringen har satt upp målet om att ha kärnkraft på plats motsvarande två storskaliga reaktorer till år 2035.
Påverkar generationer
För att det ska bli möjligt föreslår en utredning en ny finansieringsmodell. De tre komponenterna i den är statliga lån, ett prissäkringsavtal – med ett garantipris på 80 öre/kWh – och en risk- och vinstdelningsmekanism.
– Man kan tänka sig att för ett vanligt svenskt villahushåll så kostar det 50–60 kronor i månaden att ha ett sådant här prissäkringsavtal, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Samtidigt varnar då Tomas Kåberger vid Chalmers tekniska högskola för att många kärnkraftsprojekt i världen blivit dyrare än vad som först sagts och om staten ingår i ekvationen riskerar skattebetalarna att drabbas hårt.
– Det här är ett förslag med väldigt stora ekonomiska konsekvenser under väldigt många decennier. Det är beslut som ska fattas av en generation, och av personer som inte bara riskerar sina egna pengar, utan också framtida generationers.
Han pekar på två projekt i USA som avbrutits trots att det redan lagts ned uppemot 100 miljarder kronor i dem.
– Den risk som man till slut löper är att de här projekten ändå inte slutförs, säger Kåberger om de svenska kärnkraftsplanerna.
Risk fram till 2040
I Sverige kan kostnaden för kärnkraften uppgå till 600 miljarder kronor eller mer, säger han. Kåberger lyfter också fram att kostnaden för sol- och vindkraft fortsätter att falla.
En annan expert i panelen, Mia Bodin vid Bodecker Partners, pekade på att finansieringsmodellen riskerar lönsamheten för all befintlig elproduktion och ny produktion fram till 2035–2045, när kärnkraften kan finnas på plats.
– Det riskerar svensk industris gröna omställning och konkurrenskraft, säger hon.
Även från oppositionens håll är kritiken hård.
– Analysen som vi såg på utfrågningen visar att det här kommer att bli fruktansvärt dyrt för vanliga konsumenter och industrin, säger Centerpartiets talesperson Martin Ådahl.
Så kan staten subventionera ny kärnkraft
Några punkter ur utredningens förslag till statlig finansiering av ny kärnkraft:
Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.
Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta ska staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital.
Ytterligare en säkerhet för kärnkraftsägarna är ett prissäkringsavtal. I 40 år ska kärnkraftsbolagen garanteras minst 80 öre/kWh i betalning av staten.
En tredje komponent är en risk- och vinstdelningsmekanism. Den ska aktiveras vid behov, baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter den rutinmässiga driftstarten.
Källa: Niklas Svahn/TT