Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – skattejuristens råd
Under deklarationssäsongen haglar tipsen över privatpersoner om tips på avdrag och hur man undviker fallgropar. Samma uppmärksamhet brukar inte ägnas enskilda näringsidkare – men nu ger skattejuristen Therése Allard i tidningen Konsulten några råd riktade till den här gruppen.
- Otydligheter kring avdrag för ränteutgifter kan leda till fel i deklarationen.
- Regler för avdragsrätt skiljer sig mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag.
- Exakt beräkning av egenavgifter kan förenkla deklarationsprocessen.
I en artikel hos Tidningen Konsulten belyser Therése Allard, skattejurist vid Srf Konsulterna, några av de vanligaste misstagen och ger råd om hur dessa kan undvikas.
Ränteutgifter och deras påverkan på deklarationen
Ett vanligt fel som Skatteverket brukar anmärka på hos enskilda näringsidkare gäller ränteutgifter. Alla fysiska personer får kontrolluppgifter om betalda räntor, oavsett om de hör till kapital eller näringsverksamhet. Dessa belopp förtrycks i deklarationen i ruta 8.1.
Om räntan i stället hör till näringsverksamheten, ska avdraget göras i NE-bilagan (ruta R8) – och det förtryckta beloppet i 8.1 ska då minskas. Annars görs avdraget dubbelt, vilket är ett vanligt fel.
Vad får man dra av?
Enskilda näringsidkare har inte samma möjligheter till avdrag som aktiebolag. Till exempel kan man inte ge sig själv friskvårdsbidrag, och utgifter som böter eller förseningsavgifter är aldrig avdragsgilla – oavsett företagsform.
För att lättare få koll på vad som gäller tipsar Allard om att använda Skatteverkets avdragslexikon för enskild firma.
Räkna rätt på egenavgifterna
För att undvika justeringar i efterhand kan man göra en exakt beräkning av egenavgifterna redan i deklarationen, med hjälp av Skatteverkets tabell.
Om verksamheten har avslutats med underskott kan upp till 70 procent av beloppet dras av året därpå – men det kräver att en särskild ruta kryssas i. Det totala underskottet och upphörandedatumet ska också anges.