Kapade amorteringskrav och höjt bolånetak, föreslår tunga ekonomer i en utredning till regeringen. Finansinspektionen varnar för att effekterna enbart blir högre skulder och priser.
Amorteringskravet har varit för strikt och kombinerat med bolånetaket har det gett negativa effekter för hushållens välfärd, enligt utredningen som överlämnades till regeringen på måndagen.
– Unga hushåll, och särskilt kanske hushåll som i grunden har ganska goda framtidsutsikter, har tvingats amortera väldigt mycket och fått väldigt hård belastning på sin ekonomi, säger professor John Hassler, en av utredarna.
Samtidigt är det enligt utredarna svårt att säga om åtgärderna verkligen har haft någon positiv effekt på den finansiella stabiliteten, som var tanken när de infördes.
Ansvaret för regelverket som ifrågasätts ligger hos Finansinspektionen (FI), med Daniel Barr som generaldirektör. Han välkomnar utvärderingen, men vill inte recensera förslagen inför det remissvar som ska formuleras av FI:s styrelse senare i processen.
– Vi kommer att titta ordentligt på utredningens förslag, så att vi inte bara får en ökad skuldsättning och högre bostadspriser till följd av dem, säger han.
Blir inte lättare
Han vänder sig mot bilden av att regelverket inte har haft några effekter.
– Hushållen har köpt mindre bostäder och lånat mindre, säger han.
Och när det gäller vad som stänger ute unga från bostadsmarknaden lyfter han fram priserna som den troligen viktigaste faktorn.
– Och skulle priserna öka ytterligare blir det inte lättare.
Utredarna föreslår att amorteringskravet mjukas upp till att alla som har ett bolån som överstiger 50 procent av bostadens värde ska amortera 1 procent. Bolånetaket föreslås höjas till 90 procent, från dagens 85 procent.
Utredarna föreslår även ett nytt skuldkvotstak som innebär att det inte ska gå att låna mer än 550 procent av sin årliga bruttoinkomst – med utrymme för bankerna att göra undantag för 10 procent av lånen.
Högre priser
Effekten av förslagen kan bli högre bostadspriser.
– Det kommer att leda till en något större efterfrågan på bostäder vilket också kommer att leda till något högre priser. Men inget dramatiskt, vi pratar om förmodligen enstaka procent, säger John Hassler.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) säger att regeringen ska återkomma med en remiss till våren.
– Men det är klart att unga ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Det ska inte i onödan vara gynnsamt att vara född med pengar istället för att arbeta sig till dem, säger han.
Han flaggar också för att mer av regelverket kan komma att regleras direkt i lagar, i stället för att ansvaret ligger hos FI.
Fakta: Bolånetaket och amorteringskraven
Dagens bolånetak på 85 procent infördes 2010 och innebär att hushåll inte får låna mer än 85 procent av bostadens värde med bostaden som säkerhet.
Detta kompletterades 2016 av ett amorteringskrav, som innebär att hushåll som lånar mer än 50 procent av bostadens värde måste amortera minst 1 procent av det ursprungliga lånet varje år. De som lånar mer än 70 procent måste amortera minst 2 procent.
Amorteringskravet skärptes 2018 ytterligare med en regel som säger att hushåll som har bolån som är större än 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera 1 procent utöver det första amorteringskravet.
Källa: Finansinspektionen
Källa: Joakim Goksör/TT, Olle Lindström/TT, Johanna Ekström/TT