Inflationen i USA steg oväntat i februari. Därmed har den överraskat på uppsidan två månader i rad – vilket kan hejda väntade räntesänkningar.
Börsen och räntemarknaden hickade till, men återhämtade sig snabbt. Detta trots att det oväntade inflationslyftet ökar osäkerheten kring när USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan komma att sänka styrräntan.
Fed ska lämna räntebesked nästa vecka. Redan före inflationssiffran var det väntat att Fed skulle lämna styrräntan oförändrad på 5,25-5,50 procent – den högsta nivån sedan 2001.
Alltmer osäkert
Tittar man på detaljer i rapporten finns vissa ljuspunkter, enligt Elisabet Kopelman. Tjänstepriserna i februari steg med 0,5 procent mot månaden före. Det är högt, men inte alls på samma nivå som i januari då de steg med 0,8 procent.
– Fast detta är ändå inte något som gör att vi kommer tillbaka till den väldigt positiva bilden vi hade i slutet av förra året, säger hon.
SEB:s ekonomer har tidigare haft en prognos om att Fed skulle börja sänka styrräntan i maj. Detta ser dock alltmer osäkert ut nu, enligt Kopelman, efter två oväntat höga inflationssiffror på raken och dessutom statistik som visat på en starkare arbetsmarknad än väntat i USA.
– Det finns en risk att Fed väntar lite längre, kanske till sommaren. Men detta är inget som gör att de måste stänga dörren för räntesänkningar, säger hon.
– Jag tror fortfarande att budskapet från (den amerikanske centralbankschefen) Jerome Powell förra veckan om att de kommer att börja sänka någon gång i år står fast. Men de behöver inte ha någon brådska.
Eurozonen viktigare
För Riksbanken, som är lite drygt två veckor från sitt nästa räntebesked, är det viktigare hur inflationen utvecklas i euroområdet än hur det går i USA, enligt Kopelman.
Hon tycker samtidigt att drivkrafterna för att få ned inflationen i Sverige ser bättre ut än i USA och eurozonen när det gäller löneutveckling och företagens prisplaner.
– Samtidigt är det klart att om inflationsnedgången är segare i omvärlden kan det vara en varningssignal för Riksbanken. Och så är vi tillbaka i frågan: Vågar Riksbanken gå före andra centralbanker med sänkningar eller inte?
Fakta: Oväntat hög inflation i USA
Konsumentpriserna i USA steg med 0,4 procent i februari jämfört med januari. Inflationen – det vill säga prisökningarna i årstakt – steg därmed till 3,2 procent i februari, upp från 3,1 procent i januari.
Analytiker hade räknat med en oförändrad inflation på 3,1 procent.
Rensar man bort livsmedels- och energipriser och tittar på den så kallade kärninflationen i USA i februari blev den 3,8 procent. et kan jämföras med 3,9 procent i januari och en förväntan om att den skulle falla till 3,7 procent. Även med detta mått steg konsumentpriserna med 0,4 procent mot januari, vilket kan jämföras med en snittprognos på 0,3 procent.
Källa: Joakim Goksör/TT
