Trumps oro – investerare straffar USA

Turbulens i ekonomin brukar få investerare att söka skydd i dollar eller amerikanska statspapper. Men nu har något hänt. – Den osäkerhet som Trumps eviga hattande har skapat, gör att investeringsviljan minskar, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Dollarn betraktas som den säkraste valutan eftersom det är den största – med hela den amerikanska ekonomin inklusive världens största och viktigaste centralbank bakom sig. Dessutom är den oreglerad och lätt att köpa och sälja, till skillnad från till exempel den kinesiska valutan yuan.

Även amerikanska statsobligationer, det vill säga lån under en viss tid mot ränta, brukar vara en trygg hamn när det blåser. Men nu verkar någonting ha hänt.

– Vi ser stora börsfall samtidigt som räntan på statsobligationer stiger, och så brukar det inte vara, säger Jens Magnusson på SEB.

Kovändning

Ränteuppgången handlar om att intresset av att inneha eller köpa amerikanska statsobligationer har minskat. USA måste då betala en högre ränta för att få investerare, vilket ökar kostnaderna för statsskulden.

– Räntan steg ovanligt snabbt. Det blev ett tecken på att president Trumps tullutspel inte bara får börserna att falla utan också gör att investerare på räntemarknaden börjar dra öronen åt sig, säger Jens Magnusson.

Han menar att det var den främsta anledningen till Trumps kovändning om tullarna.

Exakt vad ränteuppgången bestod i eller vad som orsakade den, är dock svårt att säga menar han, men sannolikt har det att göra med en allmän oro för vart USA:s ekonomi är på väg. Dessutom kan USA:s främsta antagonist i handelskriget – Kina – ha spelat en roll. Kina äger nämligen en tredjedel av de sammanlagt femton procent av de amerikanska statsobligationerna som innehas av utländska aktörer. Obligationer köps och säljs både i form av nyutgivning av den amerikanska staten och på en stor andrahandsmarknad, varför pris och ränta justeras kontinuerligt.

En hållhake

– Man kan fundera på om Kina började sälja av amerikanska statspapper. De lär i vart fall inte vara intresserade av av investera mer och hjälpa USA att finansiera sin statsskuld, säger Jens Magnusson.

Har Kina då en hållhake här på USA?

– Ja, till viss del. Det är naturligtvis lite besvärligt för USA att en stor del av deras statsskuld ägs av Kina, säger han men fortsätter:

– Å andra sidan vore det ganska kostsamt för Kina att trycka ner priset på amerikanska obligationer, eftersom det egna innehavet då blir mindre värt. Dessutom är den amerikanska centralbankens kapacitet att köpa obligationer mycket större än Kinas kapacitet att sälja. Vid en kris kan den amerikanska centralbanken tänkas gå in och köpa för att säkra den finansiella stabiliteten, säger han.

Källa: Maria Stensson/TT