Trots ränteraset – bunden boränta "inte fel"
Trots dagens väntade räntesänkning och ett fortsatt ränteras framöver – kalkylerna visar att bunden ränta kan vara fördelaktigt i nuläget.
Räntepilarna pekar tydligt ner. Inflationen är borta, åtminstone i nuläget, och Riksbanken skissar på åtskilliga sänkningar av styrräntan den närmaste tiden.
Det talar ju för att de rörliga bolåneräntorna följer med. Det är också något svenska folket tagit fasta på. Nästan samtliga nya bolån tas med rörlig ränta i dagsläget, visar statistiken.
Men trots att det därmed frestar med att ligga rörligt och följa med ned, så visar kalkyler som SBAB satt ihop att det går i stort sett jämnt upp att teckna ett 3-5 årigt bundet bolån i dagsläget jämfört med att ligga rörligt hela den perioden, enligt Robert Boije, baserat på att prognoserna slår in.
Finns baksidor
Den statliga bolånebanken spår precis som många andra att Riksbanken kommer att sänka styrräntan ner till 2,0 procent mot slutet av nästa år. Då skulle den rörliga bolåneräntan ligga kring 3 procent i januari 2026 som en snittränta bland bankerna. Som jämförelse ligger en snittränta på ett treårigt lån hos exempelvis SEB och Handelsbanken kring 3,2-3,3 procent i nuläget.
– Så tittar man bara på kostnaden, givet den här prognosen, så är det inte uppenbart fel att kanske välja bundet tre, fyra och fem år, säger Boije.
Men baksidan med bunden ränta är att du då fastnar hos en bank, du kan inte byta eller välja ett annat lån utan att behöva betala en kostsam ränteskillnadsersättning, resonerar Robert Boije.
"Inte helt tokigt"
Och prognoserna kan snabbt vara inaktuella, räntefallet kan bli större eller så tar inflationen fart igen.
– Vi har lärt oss de senaste åren att det kan hända, att alla de här prognoserna går åt annat håll. Har man kanske små marginaler i sin ekonomi så är det absolut inte helt tokigt att binda räntan nu på lite längre löptid, säger Robert Boije.
Fakta: Högst och lägst snittränta
Snittränta är den ränta som den genomsnittlige kunden faktiskt betalar för sitt bolån under en specifik period och bindningstid, till skillnad från listräntan som är bankernas annonserade räntor som ofta ligger en procentenhet högre.
Varje bank måste ange snitträntan på sin hemsida, enligt regler som Finansinspektionen införde 2015 i syfte att stärka kundernas position gentemot bankerna.
De senaste tillgängliga uppgifterna avser augusti:
Då hade Danske Bank den lägsta snitträntan på ett tremånaderslån, 4,25 procent. Därefter följer SEB och den statliga mindre spelaren, SBAB, med 4,29 respektive 4,30 procent. Högst har Nordea och Swedbank, 4,45 respektive 4,41 procent.
På ett bolån bundet i två år ligger Handelsbanken lägst med en snittränta i augusti på 3,14 procent. SEB kommer på andra plats medan Danske Bank då i stället är dyrast med 3,60 procent.
Källa: Bankernas hemsidor, baserat på bankerna Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea, Danske Bank och SBAB.
Källa: Olle Lindström/TT