Sverige måste rusta upp – men var är miljarderna som ska finansiera det?

Sverige står inför en omfattande försvarsupprustning som kan kräva betydande ekonomiska omprioriteringar. Denna förändring av den ekonomiska politiken kan leda till beslut som tidigare ansetts omöjliga, enligt ledande ekonomer. När ledande nationalekonomer diskuterar frågan i en artikel i Dagens Industri framläggs förslag som skrotat rotavdrag, ny fastighetsskatt och att den sänkta skatten på ISK skjuts upp.

• Sveriges försvarsbudget kan komma att öka till 3,5 procent av BNP.
• Möjliga åtgärder inkluderar höjd fastighetsskatt och minskade ränteavdrag.
• Politiska beslut kan innebära både skattehöjningar och lånefinansiering.

Sverige står inför ekonomiska utmaningar när försvarsutgifterna väntas öka. Denna förändring kan kräva drastiska åtgärder, såsom ny fastighetsskatt och minskade ränteavdrag, skriver Dagens Industri.

Försvarsutgifter och ekonomiska prioriteringar

För närvarande lägger Sverige 143 miljarder kronor på försvaret, vilket motsvarar cirka 2,4 procent av BNP. Nato diskuterar nu att höja riktmärket till 3,5 procent, vilket skulle innebära en betydande ökning av försvarsanslagen.

Detta kan resultera i att Sverige behöver omprioritera sin budget under många år. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, säger till Di att svenska folket kan behöva göra uppoffringar.

Europa har åkt snålskjuts på USA och det är inte hållbart i längden Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi

Politiska beslut och möjliga reformer

Både Moderaterna och Socialdemokraterna har indikerat att lånefinansiering kan bli nödvändigt för att snabba på upprustningen. Samtidigt efterlyser Lars Calmfors en långsiktigt hållbar finansiering med en blandning av lån, skattehöjningar och utgiftsminskningar. Han föreslår att finansieringen sker genom en tredjedel lån, en tredjedel skattehöjningar och en tredjedel utgiftsminskningar.

Förslag på reformer inkluderar att ta bort rotavdraget och minska ränteavdraget. Waldenström anser att det är dags att inkomstpröva barnbidraget och kanske höja maxtaxan i förskolan.

Skattehöjningar och ekonomisk balans

Införandet av en extra fastighetsskatt föreslås som en åtgärd för att finansiera försvaret. Calmfors menar att en höjning av skattetrycket inte skulle vara katastrofal, med tanke på att skattekvoten har sjunkit sedan millennieskiftet.

Vidare diskuterar han möjligheten att skjuta upp sänkningen av ISK-skatten och eventuellt höja arbetsgivaravgifterna för att möta de ekonomiska kraven för upprustningen.