För första gången sedan 1990-talet ser vi en minskning av den ekonomiska standarden i Sverige. Inflationen, som var högre än inkomstökningen, är den främsta orsaken. Samtidigt visar statistiken att det är färre personer som har en låg ekonomisk standard.
- Den ekonomiska standarden i Sverige sjönk för första gången sedan 1990-talets ekonomiska kris.
- Inflationen var högre än inkomstökningen vilket ledde till minskade inkomster i reala termer.
- Trots minskad ekonomisk standard var det färre personer med låg ekonomisk standard jämfört med föregående år.
Sjunkande ekonomisk standard trots ökade inkomster
Under 2022 ökade medianvärdet på hushållens ekonomiska standard med 5 procent i löpande priser jämfört med 2021. Men eftersom inflationen var ännu högre, 8,4 procent i årsmedeltal, ledde detta till en minskning av inkomsterna i reala termer. När vi justerar för inflationen och räknar om tidigare års inkomstbelopp till 2022 års prisnivå minskade medianvärdet med 3,2 procent.
Det är första gången sedan ekonomikrisen på 1990-talet som vi ser en sådan minskning.
Medianvärde för ekonomisk standard 1991–2022
Färre personer med låg ekonomisk standard
Trots den sjunkande ekonomiska standarden visar statistiken att det är färre personer som lever med låg ekonomisk standard. Andelen minskade till 13,6 procent jämfört med 14,7 procent året innan.
Låg ekonomisk standard definieras som att ha en inkomst som är mindre än 60 procent av medianvärdet, vilket innebär att inkomsterna i de lägre decilerna har minskat mindre än övriga.
Detta rapporterar SCB om.
Låg inkomststandard oförändrad
Andelen individer med låg inkomststandard, ett mått på absolut fattigdom, var oförändrad jämfört med 2021. Det innebär att 4,6 procent av befolkningen, eller cirka 470 000 personer, har inkomster som inte räcker för att täcka nödvändiga omkostnader som mat, boende, barnomsorg och lokala resor. Detta är de lägsta andelarna sedan mätningarna startade.
Tips: Läs gärna vår stora guide om Löner där du kan fördjupa dig i medel- och medianlön, inkomstskillnader mellan kommuner samt de arbetsgivare som betalar bäst.
