Sverige har ett unikt system där bolånetagare under kriser får hela räntesmällen direkt i plånboken. – Det är en väsentlig anledning till att svensk ekonomi gått sämst i Norden, säger den norska ekonomen Kjetil Olsen.
En dansk, en norsk och en svensk gick till banken i respektive land för att ta ett bostadslån under en period präglad av låga räntor. Vad hände när räntorna började stiga?
Kjetil Olsen, chefsekonom på Nordea i Norge, har undersökt frågan och kommit fram till att svensken överlägset är den mest räntekänsliga låntagaren.
– Dansken behöver inte bry sig särskilt mycket eftersom de flesta har annuitetslån med en fast ränta i 30 år.
Extremt räntekänsliga
Majoriteten av norrmännen har också 30-åriga annuitetslån, men till skillnad från Danmark har de allra flesta rörlig ränta.
– Annuitetsprincipen är att du totalt betalar samma avgift varje månad för ränta och amortering tillsammans. Om räntan går upp, betalar du mindre i amortering. Om räntan går ner, betalar du mer i amortering.
I Sverige är standard rak amortering, så kallade serielån, med rörlig ränta eller bunden ränta i en kortare tid. När räntorna stiger blir konsekvensen att hela räntesmällen överförs direkt i låntagares plånböcker, enligt Olsen.
– Norrmän är fortsatt ganska räntekänsliga, men svenskar är extremt räntekänsliga eftersom de har serielån.
Respektive bolånesystem har haft en direkt påverkan på ländernas ekonomiska tillväxt, visar data som Olsen tagit fram.
– Sveriges tillväxt har varit sämre än både Danmarks och Norges.
"Väldigt bra system"
En indikation på det är att svenskar spenderat betydligt mindre än både norrmän och danskar på tjänster.
– Norge ligger långt över den nivå som vi hade innan pandemin. I Sverige ligger man under. I Norge har man varit så besviken över att räntorna gått upp, men man förstår inte hur dåligt man faktiskt kan ha det, säger Olsen och hänvisar till Sverige.
– Men den positiva nyheten är att Sverige kommer att få en ganska bra "boost" när Riksbanken sänker räntan. Jag skulle gissa att 2025 blir bättre.
Danmark har också ett unikt system – men i positiv bemärkelse, enligt Helge Pedersen, chefsekonom på Nordea i Danmark. Bostadsägare med realkreditlån finansierat genom obligationer kan när som helst konvertera sina lån, vilket kortfattat betyder att de kan sälja sin skuld och omförhandla räntan.
– Det är ett väldigt bra system som man kan utnyttja privatekonomiskt, säger Pedersen.
Bolånesystem
I Norge har majoriteten annuitetslån med rörlig ränta. Ett annuitetslån är en låneform där låntagare vid varje betalningstillfälle betalar ett fast belopp som inkluderar både ränta och amortering. I början av löptiden utgör en större del räntan och en mindre del amortering.
I Sverige har majoriteten serielån, rak amortering, med rörlig ränta eller fast ränta under en kortare tid. Serielån är en låneform där amorteringen är ett fast belopp vid varje betalningstillfälle. Utöver amortering betalar låntagare ränta på resterande del av lånet. Avgiften är generellt högre i början av löptiden.
I Danmark har en stor del realkreditlån, vilket finansieras av ett realkreditinstitut som utställer obligationer. Säkerheten för lånet är själva bostaden. Räntan på lånet är vanligtvis fast i 30 år. Dessutom kan låntagare med realkreditlån när som helst lägga om sitt lån, vilket kallas konvertering. Värdet på skulden minskar när räntan stiger. Omvänt ökar värdet på skulden när räntan sjunker. De som har konverterat sina lån de senaste åren har kunnat minska sin bostadsskuld med uppemot 30 procent samtidigt som de har fått en högre ränta. Det är också möjligt att konvertera omvänt, vilket innebär att skulden stiger samtidigt som räntan minskar. Förutom realkreditlån finns det amorteringsfria banklån utan möjlighet att konvertera.
Källa: Nordea, Øresunddirekt, Realkredit Danmark / Danskebank
Källa: Cornelia Mikaelsson / TT