Sveriges ekonomi sviktar i ljuset av Riksbankens räntehöjningar och en alltmer oroande geopolitisk situation. Riksbankens chef, Erik Thedéen, ger sin syn på saken och betonar att inflationen slår hårdare än räntan, och att det är för tidigt att avgöra om räntehöjningarna var för drastiska eller inte.
- Svenska hushåll och företag har påverkats negativt av räntehöjningar, men enligt Thedéen slår inflationen hårdare.
- Fastighetsbolagens skuldsättning utgör ett hot mot den svenska ekonomin, enligt Thedéen.
- Thedéen uttrycker oro över den geopolitiska utvecklingen, inklusive situationen i Ukraina och Mellanöstern.
Räntehöjningars påverkan på ekonomin
Sveriges BNP förväntas minska i år. Konsumtionen avtar och byggsektorn har stannat upp. Boräntorna har stigit dramatiskt och bostäder har blivit svårare att sälja. Företagskonkurser blir allt vanligare och anställningsplaner pekar nedåt.
Fastighetsbolagens skuldsättning och framtida risker
Fastighetssektorn har drabbats hårt, med många företag som drabbats av akuta finansiella problem. Thedéen uttrycker särskild oro över detta då det utgör ett hot mot den svenska ekonomin.
Vi behöver en rejäl debatt om att fastighetsbolag har tillåtits att belåna sig så mycket att de faktiskt utsätter svensk ekonomi för stora risker. Jag tycker inte att det är en rimlig ordning, säger Thedéen.
Detta skriver di.se om.
Geopolitiska oro och framtida räntehöjningar
Thedéen är mest oroad över den geopolitiska utvecklingen, särskilt situationen i Ukraina och Mellanöstern. Han menar att dessa faktorer utgör en mer påtaglig risk framöver än svenska faktorer.
Även om räntehöjningarna har bidragit till att sänka KPIF-inflationen till 3,6 procent, från toppen på 10,2 procent i december 2022, tror Thedéen inte att det behövs en räntehöjning i början av 2024 – något han bara några veckor tidigare såg som ett ganska sannolikt scenario.
