Inga undantag – inte ens för kärnkraften. Det blir huvudregeln när Sverige går över från överskottsmål till balansmål i statsbudgeten om tre år, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Krig, finanskris eller pandemi kan kräva att man gör avvikelser från budgetreglerna även i framtiden, enligt Elisabeth Svantesson.
Men stora satsningar – som den kärnkraftsfinansiering på kanske hundratals miljarder som regeringen vill få på plats – ska i princip inte definieras som en avvikelse från budgeten, enligt finansministern.
– Jag ser inte det, säger Svantesson.
– Det är ett typexempel på en lång investering som andra kommer att göra investeringar i. Det är inte staten själv som kommer att låna, bygga, äga och driva dessa. Men staten kommer att finnas med som en garant, för att det ska kunna få fart, och då tillfälligt låna.
"Det handlar om liv och död"
Men detta besked kommer med en brasklapp.
– De här investeringarna, grunden är att allt ska finnas inom ramverket. Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte har ett klart förslag, säger hon.
Ukrainastödet är en helt annan sak, enligt Svantesson.
– Det här handlar om en existentiell fråga, som är så viktig. Det handlar om liv och död, säger hon.
Något tak för hur stort det svenska Ukrainastödet kan bli – om till exempel USA stryper sitt stöd när Donald Trump tillträder som president i januari – vill hon inte sätta.
– Vi vet ju inte exakt varken hur länge kriget pågår eller vad USA kommer att göra. Men det handlar ju om ett krig i Europa där vi inte vill att (Vladimir) Putin och ryssarna ska vinna, säger hon.
Hade velat ha underskottsmål
Slutsatserna i den översyn av den offentliga sektorns finansiella mål som nu har lämnats över till finansministern är redan kända. De presenterades av en kommitté med alla riksdagspartier representerade i oktober och har stöd av sex av åtta riksdagspartier, med cirka 90 procent av rösterna i riksdagen.
Svenskt Näringsliv och LO har kritiserat förslaget och hade – som Vänsterpartiet och Miljöpartiet – velat införa ett underskottsmål i stället för att ge ännu större utrymme för lånefinansierade budgetsatsningar i framtiden.
Fakta: Ändrat mål ökar budgetutrymmet
Det nya balansmålet – som ersätter dagens mål om att budgeten ska gå med 0,3 procent av BNP i överskott över en konjunkturcykel – beräknas från 2027 öka utrymmet i statsbudgeten med drygt 20 miljarder jämfört med i dag.
Finansminister Elisabeth Svantesson avvisar förslaget om ett underskottsmål. Hon anser att det behövs ett skydd för framtida generationer svenskar mot "enorma underskott" och en betydligt högre statsskuld, som hon ser en risk för om man börjar tillåta regelmässiga underskott.
Finansministern och Hans Lindberg, som varit ordförande i kommittén bakom betänkandet som nu överlämnats till regeringen, ser även en stor risk för att ett underskottsmål skulle skapa situationer där EU-kommissionen i linje med nya ramverk på EU-nivå regelbundet börjar lägga sig i svenska budgetprioriteringar.
Källa: Joakim Goksör/TT, Maria Davidsson/TT
