Allt pekar mot att Riksbanken slår till med en dubbelsänkning av styrräntan på torsdag. Det skulle bli den största räntesänkning på över tio år. Tusenlappar i lägre kostnader väntar sannolikt många hushåll. Storbankernas experter är eniga.
Storbankernas experter är eniga. Det blir en dubbelsänkning av Riksbanken i veckan – för första gången sedan 2014.
Veckorna inför beskedet har ekonomer på Handelsbanken, DNB och Danske Bank också målat upp detta som huvudscenariot – sedan kollegorna på Swedbank, SEB och Nordea redan antagit att det blir så en tid.
Räntebesked från Falun
Kronans försvagning – särskilt mot dollarn – inför mötet bör inte påverka utrymmet för sänkningar, enligt Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea. Dubbelsänkningen, på 0,50 procentenheter till 2,75 procent, är redan inprisad i kronkursen och den låga inflationen gör dessutom problemet med en svag växelkurs mindre, resonerar han.
I prissättningen på räntemarknaden ligger sannolikheten för en dubbelsänkning följt av ännu en sänkning av styrräntan i december – ned till 2,50 procent – på 100 procent.
Även Riksbanken har sedan september flaggat för att det kan bli en dubbelsänkning på novembermötet. Fast riksbankschefen Erik Thedéen har i flera uttalanden inför beskedet i veckan också varnat för att ta en dubbelsänkning för given.
Räntebeskedet – som kommer att levereras från Falun i stället för från Riksbankens kontor på Brunkebergs torg i centrala Stockholm – kommer efter att KPIF-inflationen sedan i somras fallit allt längre ned under inflationsmålet.
Svensk BNP minskade också både under andra och tredje kvartalet, vilket definitionsmässigt är så kallad teknisk recession – även om ordet recession normalt används för att beskriva en betydligt mer dramatisk ekonomisk situation än det som svenska hushåll och företag just nu upplever.
Räntan kan vara onödigt hög
Andra indikatorer inför beskedet – som Riksbankens senaste företagsundersökning och Konjunkturinstitutets barometer – antyder också att styrräntan just nu kan vara onödigt hög.
Riksbanken väntas enligt marknadens aktörer någon gång till sommaren 2025 ha sänkt styrräntan till 1,75 procent. Det skulle innebära räntesänkningar på 1,50 procentenheter på lite drygt ett halvår.
Normalt följer rörliga boräntor – den vanligaste bindningstiden för bolån – med nedåt när styrräntan sänks.
Skulle boräntan på ett lån på tre miljoner kronor falla med 1,50 procentenheter skulle det minska räntekostnaden med 45 000 kronor per år eller 3 750 kronor per månad om man bortser från ränteavdragets effekter.
Fakta: Inflationen under Riksbankens mål
Den så kallade KPIF-inflationen – där boränteeffekter rensats bort – sjönk till 1,1 procent i september, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det kan jämföras Riksbankens mål på 2 procent och inflationstoppen på över 10 procent när inflationschocken kulminerade för knappt två år sedan.
Men inflationens fall kan till stor del förklaras av lägre energipriser. Rensat för energipriser låg KPIF-inflationen på 2,0 procent i september, den lägsta nivån sedan december 2021.
Tittar man på inflationsmåttet KPI, där även boränteeffekter är inräknade, räknar Riksbanken själv med att detta i mitten av 2025 hamnar nära 0. De antar sedan att KPI-inflationen gradvis återhämtar sig, upp till 2 procent någon gång 2026.
Den stabilisering av inflationen kring 2 procent som Riksbanken tror på bygger bland annat på hur företagens prisplaner och inflationsförväntningarna i ekonomin ser ut.
Källa: Joakim Goksör/TT