Svenskarnas fondsparande fortsätter att öka, trots tuffa tider. Samtidigt väljer spararna i högre utsträckning bort fonder med höga avgifter. Det framgår av pensions- och sparbolaget AMF:s årliga rapport över avgifter på fondmarknaden.
Det framgår av pensions- och sparbolaget AMF:s årliga rapport över avgifter på fondmarknaden.
Per Wiklund, affärschef hos AMF Fonder, ser två orsaker till varför man exempelvis väljer indexfonder som traditionellt sett har en lägre avgift:
– Jag tror att det finns en medvetenhet gällande avgifterna på längre sikt. Folk är lite mera långsiktiga, säger han om sparhorisonten.
– Det andra är att när det dyker upp problem eller skandaler så skapar det ett misstroende, att "branschen tar för mycket betalt" och det tror jag är den andra delen som bidrar. Indexfonder uppfattas som någon form av självkostnadspris.
Har fördubblats
Just antalet indexfonder har fördubblats sedan 2010 och under samma period har den totala aktieförmögenheten som sparas i sådana alternativ ökat från 6 till närmare 22 procent.
Den genomsnittliga avgiften för samtliga typer av fonder uppgick till 1,30 procent. Jämfört med föregående år är det en minskning med 0,06 procentenheter och på 10 år har samtidigt avgiften endast krympt med 0,31 procentenheter.
Är inte det en liten minskning med tanke på det totala värdet på alla fonder som förvaltas?
– Jag skulle säga att prispressen pågår utöver det som syns i rapporten. Svenska småsparare har ju inte antingen pengar på banken eller i ett fondsparande. Det är också pengar som är inlåsta i din fondförsäkring för pensionen eller premiepension, och där får du rabatt. Den har successivt pressats ytterligare.
Obefogad oro
En oro för att sparare i ett mera gynnsamt ekonomiskt klimat skulle vara beredda att ta större risker och bortse från höga avgifter, avfärdar han.
– Nej, man förvånas ofta över hur smarta svenska småsparare är. Jag tror inte att man hoppar av den här långsiktiga trenden, dessutom är det väl så att det inte omedelbart blir bättre. Man väljer snarare att spara än att slösa.
Trots ekonomiska utmaningar med hög inflation och stigande räntor, ökade svenskarnas fondsparande under 2023. Detta i kombination med en värdestegring gjorde att den samlade fondförmögenheten steg med 14 procent och är tillbaka på rekordnivåerna 2021.
| År | Aktiefonder, årlig avgift procent | Blandfonder, årlig avgift procent | Räntefonder, årlig avgift procent |
| 2009 | 1,84 | 1,3 | 0,96 |
| 2010 | 1,83 | 1,32 | 0,94 |
| 2011 | 1,84 | 1,38 | 1,01 |
| 2012 | 1,83 | 1,58 | 1,06 |
| 2013 | 1,76 | 1,66 | 1,06 |
| 2014 | 1,71 | 1,56 | 0,99 |
| 2015 | 1,70 | 1,47 | 1,00 |
| 2016 | 1,71 | 1,54 | 1,04 |
| 2017 | 1,66 | 1,38 | 1,04 |
| 2018 | 1,58 | 1,33 | 0,98 |
| 2019 | 1,55 | 1,31 | 0,96 |
| 2020 | 1,52 | 1,29 | 0,96 |
| 2021 | 1,51 | 1,27 | 0,94 |
| 2022 | 1,53 | 1,27 | 0,94 |
| 2023 | 1,45 | 1,22 | 0,92 |
Källa: Tobias Österberg/TT
