Stora vapenköp väntar – kan bli enorm flaskhals

Försvarsaktierna har rusat i höjden efter signaler om att jättelika försvarssatsningar väntas i Europa. Risken är dock att industrin inte kan växla upp i samma takt. - Det kan bli en enorm flaskhals, säger Martin Lundmark på Försvarshögskolan.

"Köp, köp, köp".

Det var danska statsministern Mette Frederiksens budskap när hon tidigare i veckan aviserade ett mångmiljardtillskott till det danska försvaret.

Pengarna, motsvarande runt 75 miljarder svenska kronor, gör att Danmarks försvarssatsningar på kort sikt når upp till tre procent av landets bnp.

Samtidigt funderar även Sverige och andra länder som bäst på hur satsningarna på försvaret kan och behöver ökas efter USA:s besked att Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar.

Även om Europa inte går så långt som till de 5 procent av bnp som amerikanske presidenten Donald Trump talat om innebär det en massiv upprustning, konstaterar Martin Lundmark, universitetslektor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Det gör att det kan ta tid innan satsningarna syns i praktiken.

– Det uppstod en liknande situation ett tag efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Blir det lika mycket nu eller mer blir det en ofantlig ökning och en sådan ledig kapacitet finns inte i försvarsindustrin, säger Martin Lundmark.

Pengar men inte tid

Robert Limmergård, generalsekreterare på säkerhets- och försvarsföretagens branschförening (Soff), är inne på samma spår.

– Det vi märker nu är att nu har man pengar, men man har inte tiden, säger han.

– Nu har länderna valt att anskaffa, och försöker att anskaffa materiel, så fort de kan. Men det ska ju levereras också.

Bland annat, fortsätter han, föregås varje beställning oftast av ett relativt långt upphandlingsförfarande.

– Vi brukar säga att nio av tio kunder är utomlands. Men det är ändå så att det är en upphandlande myndighet i de flesta länderna. Vi brukar säga att i enkla affärer tar det ändå 4–5 år från ax till limpa.

Snabbare beslut

Enligt Martin Lundmark finns dock viktiga lärdomar från den upprustning som redan skett. Exempelvis från ammunitions- och granatområdet, där EU:s löften till Ukraina lett till en samordnad satsning.

– Det blev flaskhalsar när det gäller vissa explosivämnen, tändhattar och mer. Men det har man fått bra snurr på nu, säger han.

– Det var en beslutsamhet som inträdde. Det gick snabbare att fatta beslut där man tidigare kanske hade tvekat mer. Hela försvarsområdet har blivit så oerhört prioriterat, så det är en förändring av prioritering kort sagt.

Källa: Jens Bornemann/TT, Beatrice Nordensson/TT