Globala skatter skulle kunna användas för att betala de dyra klimatsatsningarna som krävs för att hålla klimatet i schack. Här är sju omstridda skatter som kan rädda planeten. Pengar är centralt vid årets klimattoppmöte COP29 i Baku.
Pengar är centralt vid årets klimattoppmöte COP29 i Baku. För att bekosta fattiga länders klimatsatsningar beräknas minst en biljon dollar behövas årligen – vissa bedömer att siffran är ännu högre. Förutom bidrag och lån från enskilda länder och exempelvis EU skulle olika skatter och avgifter kunna bekosta projekten.
– Den här typen av diskussioner skulle ha varit helt tabu bara för fem år sedan. Nu sker de åtminstone, säger Katherine Brown, forskare vid Stockholm Environment Institute, som dock inte räknar med något genombrott vid årets klimatmöte.
Här är några av förslagen:
1. Fossilskatt
Flera olika avgifter är möjliga att lägga på olje-, kol- och gasbolagen. Man kan tänka sig ett pris på det som tas upp ur marken – höga skatter eller en minimibolagsskatt.
– Det är baserat på en "utsläpparen betalar"-princip, säger Duncan Moss vid Global Solidarity Levies Task Force (GSLTF), en koalition ledd av Frankrike, Kenya och Barbados som utreder flera avgifter.
En bekostnad på varje oljefat, ton kol eller kubikliter gas skulle exempelvis kunna leda till 210 miljarder dollar årligen i intäkter.
2. Sjöfartsskatt
Det pågår redan för fullt ett arbete inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO för att införa en koldioxidavgift, där varje ton utsläpp kostar en viss summa. En sådan avgift skulle dra in 127 miljarder dollar årligen – mer än vad rika länder i dag ger till fattiga i klimatfinansiering.
3. Skatt på finansiella transaktioner
Flera länder i världen har skatter på finansiella transaktioner, så kallade FTT. Ett förslag är 0,1 procent på all aktie- och fondhandel och 0,01 procent på derivat. Det skulle kunna dra in hundratals miljarder dollar årligen. En beräkning från 2019 landade på omkring 327 miljarder dollar.
– Man bygger på ett existerande prejudikat på områden som i dag är underbeskattade, säger Moss.
4. Flygskatt
Förslaget från GSLTF riktar in sig på bränslet, med ett extra tillägg på lyxbiljetter, privatjet och dem som reser mycket. En flygskatt skulle kunna innebära intäkter på mellan 19 och 164 miljarder dollar, beroende på hur den genomförs. I Sverige finns redan en flygskatt, som regeringen dock valt att avskaffa från och med mitten av nästa år.
5. Plastskatt
EU införde 2021 en plastskatt på icke-återvunna plastförpackningar. Den drog in 7,2 miljarder euro förra året. GSLTF uppger att en skatt vid produktionen på 60–90 dollar per ton skulle kunna dra in uppemot 35 miljarder dollar årligen.
6. Kryptoskatt
Skapandet av kryptovalutor som bitcoin är energikrävande. Enligt IMF skulle en skatt på 0,089 dollar per kilowattimme kunna få ned både utsläpp från sektorn och dra in 5,2 miljarder dollar årligen.
7. Miljardärsskatt
En förmögenhetsskatt på världens rikaste dollarmiljardärer på 2 procent skulle kunna generera 250 miljarder dollar årligen och är något som Brasilien föreslog i somras. Skatten skulle beröra omkring 3 000 personer i världen.
Källa: Gustav Sjöholm/TT