Så ska du tänka kring elavtal
Omkring 650 000 hushåll har numer gått över till timpris i sina elavtal. Vad som dock är smartast – fast, rörligt eller just timpris – är inte helt självklart.
De kraftigt stigande elpriserna i veckan har säkert fått en och annan att fundera på att ändra elprisavtal.
Merparten av landets hushåll, omkring 57 procent, har så kallat rörligt avtal, det vill säga månadspris, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det priset sätts utifrån genomsnittligt månadspris och påverkas inte särskilt mycket av enskilda toppar.
En av tio lutar sig samtidigt mot bundet pris medan allt fler, 13 procent av alla hushåll, cirka 650 000, i stället väljer så kallat timpris enligt SCB:s mätningar. Ytterligare åtta procent har ett så kallat anvisat avtal, sånt man får hos elbolaget om man inte självmant gör ett aktivt val.
Timpriset gör att du som konsument kan undvika att förbruka el i samband med dygnets pristoppar. Med andra ord, elbilen laddas en specifik tid och diskmaskinen körs bara under natten.
Olika alternativ
Många elaktörer väljer också att marknadsföra det här alternativet i samband med just pristoppar. Thomas Björkström, vd för Konsumenternas energimarknadsbyrå, påpekar dock att man måste gå till sig själv och egna situationen när det gäller vilket alternativ som är allra bäst:
– Det passar kunder som har en sådan förbrukning eller kan anpassa förbrukningen att den "träffar" de timmar när förbrukningen är som lägst, då kan man spara pengar jämfört med ett rörligt avtal, säger han till TT.
Thomas Björkström påpekar att Konsumenternas energimarknadsbyrå inte gör någon skillnad i sin vägledning till konsumenter som hör av sig oavsett om elpriserna är höga och låga. Varje hushåll måste också se till sin situation, säger han:
– Man ska gå tillbaka till sin egna hushållsekonomi och de egna marginalerna. Hur hushållet förbrukar elen och om man har möjlighet att justera sitt användningsmönster på något sätt.
– När man har den bilden klar så får man titta på den avtalstyp som passar en bäst egentligen.
Kan bli dyrare
Thomas Björkström säger att ett fast avtal under senare tid oftast har varit dyrare än ett rörligt avtal.
– Men fördelen med detta är att då vet man vad man får betala per månad. Det är många hushåll som uppskattar detta.
Ett rörligt avtal är i sin tur något för den som vill dra nytta av eventuella prisnedgångar.
– Då måste man vara medveten om att det kan som nu sticka upp i pris vid enskilda perioder. Vårt råd är att man bör räkna, vad händer med min hushållsekonomi om det rörliga avtalet går upp en krona per kilowattimme i december och ha det klart hur många fler tusenlappar som det blir.
Fakta: Avtalstyper
Så stor andel väljer de olika elavtalen:
Rörligt avtal: 57,2 procent
Timprisavtal, 13,4 procent
Bundet avtal, 1-3 år, 10,8 procent
Anvisat avtal, 8,2 procent
Övriga avtalsformer, 10,4 procent
Källa: SCB
Källa: TT