Ett höjt bolånetak i kombination med lättade amorteringskrav kan öka tillgängligheten på bostadsmarknaden. – Det gäller framför allt unga personer, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
En utredning föreslår att bolånetaket höjs till 90 procent och att amorteringskravet som infördes 2018 tas bort.
Som komplement föreslår utredningen ett skuldkvotstak som begränsar utrymmet för hur stora lån ett hushåll kan ta, till 550 procent, det vill säga 5,5 gånger av låntagarnas bruttoinkomster.
– Sammantaget kommer de öka tillgängligheten på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.
I dag behöver en ung vuxen en disponibel inkomst på 31 700 kronor för att köpa en etta på 33 kvadratmeter i Stockholms kommun. Om förslagen blir verklighet kommer samma person endast att behöva en disponibel inkomst på 27 900 kronor, enligt en uträkning som Stefan Westerberg har gjort.
– Lättnader i amorteringskravet kommer också kunna gynna hårt pressade hushåll som behövt amortera i en tid där de egentligen behövt lägga pengar på annat. Det har blivit som ett påtvingat sparande i redan tuffa tider.
Nackdelen med förslagen är att de kommer leda till en ökad sårbarhet för ränteökningar och privatekonomiska förändringar, enligt Stefan Westerberg.
– Om fler kan köpa en bostad kommer efterfrågan att öka. Det kommer leda till att priserna stiger, vilket gör att vi blir ännu mer belånade. Det innebär en ökad känslighet. Det behöver inte bara handla om förändringar i räntan. Det kan också handla om inkomstbortfall och arbetslöshet.
Samtidigt understryker han att det behövs förändringar på den svenska bostadsmarknaden.
– Men det är inte säkert att man löser problematiken kring bostadsmarknaden med att folk kan låna mer pengar. Det finns en rad andra saker som man kan göra. Jag tycker personligen om Norges modell där man subventionerar sparande på bostadsköp.
Källa: Cornelia Mikaelsson / TT
