Så mycket kan ett handelskrig kosta – "förödande"
Brittiska forskare har satt en prislapp på handelskriget: En global recession och 14 biljoner kronor upp i rök. - Det är inte världens undergång. Men alla blir lite fattigare, säger Oleksandr Shepotylo vid Aston Business School.
Aston Business School släppte bara dagar innan den amerikanske presidentens Donald Trumps handelsbomb en rapport med olika scenarier.
Författarna hade gissat på tullar på 25 procent över hela brädet. Nu blev det i stället 10 procent men med individuella tullar mot länder och regioner. Det överraskade Oleksandr Shepotylo, lektor och en av rapportförfattarna.
– Det är en mardröm för amerikanska tullen. Jag tror inte att de kan utveckla processer för att få den effektivt, säger han och fortsätter:
– Det kommer att bli en röra vid gränsen, och amerikanska kunder kommer att se varubrister och prisökningar direkt.
Svårt bygga fabriker
I ett värsta scenario räknar rapporten med att alla länder svarar med samma mynt. Det skulle innebära ett tapp på 1,3 procent av den globala BNP:n.
För Sveriges del räknar han i nuläget med ett tapp på 1 procent av handeln och 0,12 procent i BNP. Men om EU svarar med egna tullar på 20 procent blir konsekvenserna ungefär det dubbla.
– I vissa länder kommer det att vara förödande. Men för Sverige är det snarare en mild irritation.
Trump har velat minska det amerikanska handelsunderskottet och öka den inhemska produktionen. Det kan lyckas, enligt Shepotylo, men det tar tid.
– Kommer han att stå ut med det länge, om folk flippar ut? För du kommer att se störningar av värdekedjor, inflation och en röra vid gränsen. Och det är inte så enkelt att man ser ett inflöde av investeringar nästa vecka och att det börjar byggas fabriker, säger han.
Dels kommer det att krävas maskiner och inventarier i fabrikerna – som antagligen i sig måste importeras, dels skapas inte nödvändigtvis jobb som amerikaner vill ha.
– Du kommer att gå från en sorts tjänstebaserad högvärdesekonomi till att producera kläder som i dagens låglönefabriker i Laos och Bangladesh.
EU:s nästa steg
Vad bör då EU göra? Det beror på om man tror att tullarna är en förhandlingstaktik från Trumps sida. Då är det bäst att sätta hårt mot hårt, tror Shepotylo. Men om tullarna är här för att stanna?
– Om det är ett genuint försök att flytta produktion tillbaka till USA är det bäst att släppa USA och börja handla med andra länder, säger han och fortsätter:
– Men det är så klart jättesvårt för politikerna. För du kommer att se ökad import från Kina, Vietnam och Sydkorea. Det blir en ökad konkurrens för den inhemska produktionen, så det är lätt hänt att de själva glider in i protektionism.
Källa: Gustav Sjöholm/TT