Svenska storbolag som Länsförsäkringar och Volvo Cars har fastnat i snåriga rättsprocesser när de försökt lämna Ryssland på grund av Ukrainakriget. Nu hotar krav på många miljoner.
Ändringar i den ryska rättegångsbalken från 2020 ställer till det. Ändringarna innebär att ryska domstolar får ett ryskt mandat att döma i tvister även om det sedan tidigare avtalats att tvisterna skulle ha avgjorts på annat håll.
Skadeståndskrav från ryska motparter
Tvisterna kan handla om lager, maskiner eller fastigheter – eller olika typer av finansiella tillgångar, varumärkesavtal och licenser – som måste hanteras rättsligt när ett bolag ska lämna landet.
Bolag från ett 30-tal länder i väst – däribland Sverige – omfattas av problemet. Länderna pekas ut som "ovänligt sinnade", sedan de infört sanktioner mot Ryssland, och avtal och skiljedomar från dessa länder riskerar att inte accepteras i Ryssland.
Ryska domstolshandlingar som TT har tagit del av visar att försäkringsbolaget Länsförsäkringar och biltillverkaren Volvo Cars är två av bolagen som drabbats. De har fått skadeståndskrav från ryska motparter på drygt 40 miljoner respektive över 70 miljoner kronor.
Erik Forsin, som leder arbetet på advokatbyrån Baker McKenzies tvistlösningsgrupp i Sverige, representerar inga svenska bolag i rysk domstol för närvarande. Men han företräder andra bolag som också har agerat för att lämna landet och då fastnat i ryska processer.
– Processerna kan dra ut på tiden i flera år. Svenska bolag som befinner sig i en sådan här process bör inte vara passiva, utan aktivt delta och motsätta sig förfarandet i ryska domstolar, säger han.
– Det har visat sig att inte ens en försäljning av den ryska delen av en verksamhet innebär att den västerländska säljaren går säker, tillägger han.
Risk för motstridiga domar
Exempelvis har den amerikanska storbanken Goldman Sachs belagts med ansvar för skulder i dotterbolag trots att de inte var part i avtalen som domstolen grundat sin prövning på.
De ryska domarna kommer normalt inte verkställas i väst. Men det kan komma att ske i tidigare sovjetstater, de så kallade OSS-länderna, enligt Forsin.
Han ser dessutom en risk att det kan uppstå situationer där myndigheter i ett tredje land får två motstridiga domar – en rysk och en västlig – att ta ställning till.
Rättad: I en tidigare version fanns en missvisande uppgift om när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.
Källa: Joakim Hugert Lundberg/TT, Joakim Goksör/TT
