Riksbanken sågar förra veckans utredningsförslag om höjt tak för bolån och mjukare amorteringskrav.
De så kallade makrotillsynsverktygen – amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar – har enligt Riksbankens stabilitetsrapport gjort att svenska hushåll står bättre rustade.
– Det har värnat motståndskraften, säger riksbankschef Erik Thedéen på en pressträff.
Kritisk till utredarnas synsätt
Det är i första hand utredarnas förslag om att kraftigt höja skuldkvotstaket – från 450 procent till 550 procent av hushållens bruttoinkomst – som oroar Thedéen. Fast han är även kritisk till hela det synsätt som utredarna har, att lösningen för att få in fler på bostadsmarknaden skulle vara att mjuka upp regelverket för bolån.
– Det tror jag är olyckligt.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har flaggat för ett remissförslag om nya bolåneregler till våren.
– Vi kommer aldrig riskera den finansiella stabiliteten i Sverige. Det är inte samma sak som att man inte kan göra någon förändring, säger han efter Riksbankens kritik.
Thedéen påminner om att inflations- och räntechocken 2022–2023 inte var "krisernas kris" och att stora delar av ekonomin har klarat sig ganska bra.
– Och det faktum att vi har klarat oss ganska väl kan faktiskt bero på att vi hade sunda kreditprövningar, att vi hade amorteringskrav och att vi hade staket som gjorde att det var ordning och reda i systemet.
Han tillägger att han samtidigt välkomnar att man ser över och reformerar bolånesystemet. Men enligt Thedéen skapas trösklarna till den svenska bostadsmarknaden – med priser som många inte har råd med – inte av regelverket kring bolån utan av bostadspolitiska beslut.
– De stora åtgärderna för att öka möjligheterna för unga och andra att komma in på bostadsmarknaden kan knappast ligga i att förändra lånemarknaden. Där behövs andra strukturella åtgärder, säger han.
Osäkerheten har ökat
I stabilitetsrapporten konstaterar Riksbanken att de finansiella riskerna har minskat på kort sikt, men att osäkerheten i omvärlden har ökat.
Bland stabilitetsriskerna just nu pekar Thedéen särskilt på hur ökade geopolitiska spänningar har ökat risken för cyberangrepp.
Lägre räntor har skapat en mer gynnsam finansieringssituation för den delvis krisande fastighetssektorn. Men det går inte att blåsa faran över där, enligt Riksbanken, som beskriver skuldsatta kommersiella fastighetsbolag som en "strukturell risk".
Källa: Joakim Goksör/TT