Riksbanken kan sänka räntan redan i vår, men varnar också för att alltför höga förväntningar kan slå tillbaka. Det visar protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.
"Erfarenheter från tidigare episoder med hög inflation visar tydligt på de risker som uppstår om centralbanken sänker garden alltför tidigt", säger Riksbankschef Erik Thedéen enligt protokollet från mötet den 31 januari.
Förste vice riksbankschef Anna Breman poängterar att risken för att inflationen biter sig fast på en för hög nivå har minskat och att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas, vilket dämpar efterfrågan.
"Om vi håller styrräntan oförändrad och inflationsutsikterna istället blir bättre än väntat kan vi sänka styrräntan tidigare eller mer än väntat", säger Breman.
Flera orosmoln
Men av protokollet framgår att orosmolnen är många på Riksbankshimlen.
Kriget i Ukraina kan fortsatt påverka exempelvis vete- och energipriser. Rysslands hybridkrigföring, i form av cyberattacker på kritiska samhällsfunktioner, kan ge en negativ påverkan på europeisk och svensk ekonomi.
Och konflikten i Mellanöstern påverkar redan globala leveranskedjor.
För höga förväntningar?
Utöver det kan alltför positiva förväntningar från marknaden, hushållen och företagen på ekonomins utveckling i själva verket orsaka bekymmer – som kan bidra till högre efterfrågan redan innan räntan har sänkts, enligt Riksbanken.
"Förväntningar om snabba räntesänkningar kan paradoxalt nog bidra till att vi behöver hålla styrräntan kvar på nuvarande nivå längre än vad som annars hade behövts", säger Anna Breman.
Hon varnar även för en nedgång i marknadsräntorna och en försvagad krona, vilket skulle kunna bidra till att inflationsfallet avstannar.
Fakta: Riksbankens räntebeslut
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 4,00 procent för andra gången i rad vid sitt senaste räntebesked den 1 februari.
Direktionen var eniga i beslutet, enligt Riksbankens penningpolitiska protokoll.
Nästa räntebesked tillkännages den 27 mars.
Källa: Joakim Hugert Lundberg/TT
