Regeringen sänker inflationsprognosen och lyfter tillväxtprognosen för i år. Om det innebär ökat reformutrymme i höstens budget är dock oklart. — Det finns ingen automatik i det, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Kampen mot inflationen är nu vunnen. Det slår finansministern fast i samband med finansdepartementets nya ekonomiska prognos.
Efter att inflationsutvecklingen mattats av betänkligt den senaste tiden bedöms inflationen enligt KPI-måttet att uppgå till 2,8 procent. Det kan jämföras med 3,1 procent i aprilprognosen och lägre el- respektive drivmedelspriser ses som huvudskäl.
— Riskbilden ser annorlunda ut jämfört med ett år sedan. Vi känner oss väldigt glada över att säga att vi lämnat inflationsbekämpningsfasen, säger Elisabeth Svantesson på en pressträff.
En viss uppjustering
När det gäller den ekonomiska tillväxten höjs prognosen till 1,4 procent från tidigare 0,7 procent och Svantesson konstaterar bland annat att Europas största och viktigaste ekonomi – Tyskland – nu återhämtat sig. Detta är till fördel även för svensk del.
För nästa år justeras dock tillväxtprognosen ned till 2,4 procent, från 2,5 procent.
— Det är väldigt små skillnader jämfört med vårprognosen. Vi går nu in i en ny fas, kan växla över och ha en annan ekonomisk politik som koncentreras på tillväxt, säger finansministern.
Svag arbetsmarknad
Ett problem är dock den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden.
– Det är en alldeles för hög arbetslöshet. Det är tufft och mycket att göra för att underlätta för dem att komma tillbaka, säger Svantesson om den grupp som hamnat i arbetslöshet.
När det gäller nästa års budget är också Svantesson försiktig:
— Det har varit en bister vinter men även om solen skiner och det är varmt så är det inte så att svensk ekonomi går in i en sommar. Att kampen mot inflationen är vunnen är bra men det är fortfarande lågkonjunktur och det finns risker. Vi har en mängd utmaningar att lösa, säger hon.
På en fråga från TT gällande om det nya ekonomiska läget ger utökade reformutrymmen, svarar Svantesson:
— Det finns ingen automatik i det, även om kampen om inflationen är vunnen innebär det inte per automatik större reformutrymme. Exakt hur stort reformutrymmet kommer att vara, återkommer vi till i augusti.
| Nyckeltal | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
| BNP | – 0,2% (– 0,2%) | 1,4% (0,7%) | 2,4% (2,5%) | 3,1% (3,2%) | 2,2% (2,4%) |
| Arbetslösh | 7,7% (7,7%) | 8,4% (8,3%) | 8,3% (8,4%) | 7,8% (7,8%) | 7,6% (7,6%) |
| KPI | 8,5% (8,5%) | 2,8% (3,1%) | 0,9% (0,8%) | 1,7% (1,6%) | 2,1% (2,1%) |
| KPIF | 6,0% (6,0%) | 1,9% (2,1%) | 1,7% (1,7%) | 2,0% (2,0%) | 2,0% (2,0%) |
| Styrränta | 3,46% (3,46%) | 3,73% (3,85%) | 2,70% (2,71%) | 2,25% (2,25% | 2,25% (2,25%) |
Källa: Tobias Österberg/TT
