Enligt flera bedömare står Riksbanken på eller nära räntetoppen, med förväntningar om att styrräntan kommer att börja sänkas under sommaren 2024. Trots Riksbankens egen inställning att räntan behöver hållas hög under en lång tid framåt, förutspås räntesänkningar på mellan 1,50-1,75 procentenheter från sommaren 2024 till slutet av 2025. Dessa potentiella sänkningar förväntas pressa ner boräntorna, speciellt för bolån med rörlig ränta.
Effekterna av räntesänkningar
Om dessa förväntade sänkningar blir verklighet, kan det innebära en betydande minskning av kostnaderna för bolån. Magnus Karlsson, avdelningschef på Finansinspektionen, påpekar att en sänkning på 1,75 procentenheter kan göra ett bolån på tre miljoner kronor mer än 50 000 kronor billigare per år. Men han varnar för att boräntan inte alltid följer styrräntan slaviskt. "Det är ett stort genomslag, om än inte fullt ut," säger Karlsson, och betonar att Finansinspektionen inte ger prognoser på varken styrräntan eller boräntor.
Detta rapporterar gp.se om.
Bankernas agerande
Bankernas strategier kan också påverka hur ränteförändringar slår igenom. Trots att styrräntan har höjts med 4 procentenheter sedan våren 2022, har snitträntan på rörliga bolån endast gått upp med cirka 3 procentenheter. Bankerna har istället valt att hålla tillbaka på sparräntorna för att öka räntenettot, det vill säga skillnaden mellan in- och utlåningsräntor.
Detta innebär att när styrräntan börjar sänkas, kan vi inte nödvändigtvis förvänta oss att boräntorna följer samma trend helt och hållet. Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Sydney, håller med om detta. Han påpekar att förändringar i styrräntan inte nödvändigtvis korrelerar direkt med förändringar i boräntan. Istället bör styrräntan ses som ett ankare för ränteläget i Sverige, medan boräntan även påverkas av andra faktorer såsom bankernas upplåningskostnader, kostnader för kapitaltäckning, förväntade kreditförluster och bankernas vinster.
