Riksbankens ledamöter var på majmötet eniga om att en sänkning av styrräntan i juni inte längre är aktuell efter sänkningen till 3,75 procent i maj – den första på över åtta år. Det visar det protokoll från mötet som publicerades i onsdags.
Efter en oväntat låg inflationssiffra för april i onsdags och inflationsförväntningar som viker av nedåt på torsdagen ligger sannolikheten för att Riksbanken drar ned styrräntan till 3,50 procent redan i juni på drygt 30 procent i prissättningen på penningmarknaden.
Men bland proffsen tonas sannolikheten ned.
– Vi tror att Riksbanken sänker i augusti, säger Amanda Sundström, räntestrateg på SEB.
Junisänkning möjlig
Hon tycker att 30 procent är en för hög siffra när det gäller utsikterna för en junisänkning – inte minst med tanke på den svaga kronan.
– Fast får vi en riktigt svag siffra för majinflationen skulle kanske en junisänkning vara möjlig, tillägger hon.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson har fem räntesänkningar till i sitt huvudscenario för 2024, ned till 2,50 procent i december. I den prognosen finns en junisänkning med.
– Riksbanken har skickat ganska tydliga signaler om att de inte är så villiga att sänka räntan i juni. Vi har kvar vår prognos, men vi är tydliga med att den hänger löst, säger han.
Behöver "hjälp från omvärlden"
Han ser starka argument för en sänkning – både när det gäller svensk inflationen och arbetsmarknaden. Dessutom varnar han för att Riksbanken med för hårda åtstramningar för länge kan skapa problem med för låg inflation – vilket under många år var fallet i svensk ekonomi före inflations- och räntechocken 2022-2023.
Men Isaksson bedömer att Riksbanken behöver "hjälp från omvärlden" för att våga sänka på nästa räntemöte.
– Framförallt från USA, säger han.
Det som behövs är enligt Isaksson fler tecken på att USA:s centralbank Federal Reserve har fått kontroll på inflationen och att konsumtion och arbetsmarknad dämpas i världens största ekonomi.
Fakta: Kan dra ned bolåneräntan med tusenlappar
Riksbankens styrränta präglar ränteläget i svensk ekonomi, bland annat genom att den påverkar hushållens rörliga bolåneräntor. Riksbankens direktion räknar med – om inflationsprognoserna stämmer – att kunna sänka styrräntan två gånger till under andra halvåret 2024. I sin räntebana från mars hade Riksbanken ytterligare en eller två sänkningar under 2025, ned till 2,75-3,00 procent i styrränta i slutet av nästa år.
Skulle räntan på ett bolån minska med 1 procentenhet – vilket skulle kunna bli fallet det närmaste året om man utgår från proffsens bedömningar – innebär det att kostnaden för ett bolån på tre miljoner minskar med 30 000 kronor per år eller 2 500 kronor per månad före ränteavdrag.
Källa: Joakim Goksör/TT