Lars EO Svensson, affilierad professor vid Institutet för internationell ekonomi i Stockholm, ifrågasätter EU-kommissionens och andra aktörers påståenden om övervärdering av svenska bostäder. Han menar att deras metoder saknar vetenskapligt stöd och att bostäderna var undervärderade under 2023. Svensson har även en annan syn på hushållens skuldsättning än den som ofta framförs.
På bloggen Ekonomistas uttrycker Svensson sin kritik mot EU-kommissionen, europeiska systemrisknämnden och andra aktörer som under åren 2021 och 2022 hävdade att svenska bostäder var övervärderade med 30–50 procent. Han menar att dessa bedömningar påverkade de råd och varningar som internationella organisationer gav till svenska myndigheter och regeringen.
Svenska bostäder undervärderade 2023
Enligt Svensson var svenska bostäder faktiskt undervärderade med 20 procent under det andra kvartalet 2023, trots högre räntor. Han poängterar dock att priserna rör sig långsamt mot rätt nivå trots eventuella räntesänkningar. "Min forskning visar att undervärdering förändras tämligen långsamt. Priserna rör sig åt rätt håll men inte tillräckligt mycket för att kompensera helt för en räntesänkning", skriver Svensson i ett mejlsvar till Dagens Industri.
Detta rapporterar di.se om.
Hushållens skuldsättning bör bedömas annorlunda
Svensson menar att hushållens skuldsättning ofta bedöms i relation till disponibla inkomster, men att det är mer relevant att titta på hushållens hela balansräkning. Han anser att bolånen bör ses i relation till värdet på bostäderna.
Svensson har tidigare ifrågasatt de kreditbegränsningar som har införts i Sverige, men vill i dagsläget inte kommentera frågan. "Jag är en av de sakkunniga i Kommittén för översyn av låntagarbaserade åtgärder. Därför är det bäst att ligga lågt med explicita uttalanden om det som kommittéarbetet direkt handlar om", uppger han för Dagens Industri.
