Kampanjinsamlingarna fortsätter slå rekord och årets presidentval i USA ser ut att kunna bli ännu dyrare än rekordåret 2020.
Är det alltid den som har mest pengar till sin kampanj som vinner valet? Svaret är nej, men utan miljontals dollar i finansiering har man inte en chans.
– Obama var inte särskilt rik när han slog sig fram. Hans kampanj var väldigt beroende av små donationer till en början. Men större donationer är nödvändiga om man får genomslag och blir en allvarlig kandidat, säger Dag Blanck.
Det amerikanska valet 2020 kostade 14 miljarder dollar, enligt det oberoende researchinstitutet Center for Responsive Politics. Det var mer än valen 2016 och 2012 tillsammans. Av de pengarna upptog presidentkampanjerna 5,7 miljarder dollar, motsvarande 62 miljarder svenska kronor.
Rikast har inte vunnit sedan 2012
Om man bortser från stöd från andra politiska grupper och bara räknar kampanjkassorna så har den med näst störst pengapåse vunnit de två senaste valen.
2020 hade multimiljardären Michael Bloomberg, som finansierade sin egen kampanj, de största utgifterna på 1,1 miljarder dollar, tätt följd av Joe Biden, enligt valmyndigheten FEC.
2016 hade Hillary Clinton klart större insamlade kampanjmedel än vad Donald Trump hade.
För att driva en lyckad kampanj krävs dock miljoner till personallöner, lokalhyror och framför allt reklam i tv och sociala medier.
– Tv-bolagen tjänar mycket stora summor pengar under valåren. När kampanjkassorna börjar ta slut veckorna före valet måste kandidaterna prioritera vilka delstater de vill sända sin tv-reklam i. Förr brukade man i alla fall välja delstater som är billiga att sända reklam i och som man har chans att vinna, säger Dag Blanck.
Prestige med många små donationer
2020 bestod kampanjinsamlingarna bara till en femtedel av vad man räknar som mindre donationer, de på max 200 dollar, enligt BBC. Så här långt består 40 procent av Kamala Harris insamlade medel av donationer på under 200 dollar och 31 procent av Trumps enligt Center for responsive politics.
– Att ha många små bidrag är något kandidaterna gärna skryter om, säger Karin Henriksson, journalist och USA-kännare.
Källa: Markus Botsjö/TT
