Regeringens politik kan ha varit för stram i inflationschockens spår och neddragningar i vård och skola hade kanske kunnat undvikas, enligt Finanspolitiska rådet.
Höstens jobbskatteavdrag och förslaget om att införa ett bidragstak, som utreds, har sannolikt små effekter på den halva miljon människor som i dag är "varaktigt utan arbete", enligt Finanspolitiska rådet.
Hade kunnat undvikas
Det är inte ekonomiska drivkrafter som behövs, enligt Lisa Laun, vice ordförande i rådet. I stället vill hon se nya tag från Arbetsförmedlingen, med bättre matchning och ökade volymer av yrkesutbildning och subventionerade arbetsplatser.
– I dag tillhör 70 procent av de arbetslösa en av de grupper som Arbetsförmedlingen brukar betrakta som konkurrenssvaga. Det var ungefär 50 procent 2010, säger Lisa Laun, vice ordförande i rådet.
För att göra subventionerade anställningar mer använda hade staten kunnat ta ett större "arbetsgivaransvar", enligt Laun.
Neddragningarna i vård och skola hade kunnat undvikas, enligt rådet. Det kunde ha hjälpt om det utöver ökade statsbidrag från regeringen också slagits fast att kommuner och regioner får göra tillfälliga underskott – trots kravet på budgetbalans i kommunallagen – om de kan hänvisa till synnerliga skäl, enligt rådets ordförande Lars Heikensten.
Kommunernas finanser belastas just nu hårt av ökade avsättningar för att täcka framtida pensioner och hur detta ska behandlas får avgörande betydelse på sektorns ekonomi.
– Som det är nu är det fullt möjligt att vi har fått onödiga uppsägningar i kommuner och regioner, säger han.
"Varken rimligt eller genomförbart"
Enligt Heikensten kunde finanspolitiken i stort också ha varit mer expansiv redan i höstas. Men exakt hur mycket och vad han saknar vill han inte precisera.
– Det är väldigt svåra avvägningar, säger han.
Kritiken är desto tydligare och hårdare när det gäller regeringens klimatpolitik och försöket att kompensera "alla" för högre drivmedelspriser.
– Det är varken rimligt eller genomförbart, säger Heikensten.
– Regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatpolitik. Det gör att omställningen blir dyrare för kommuner och staten, men också för hushåll och företag, tillägger han.
Källa: Joakim Goksör/TT
