Nu kan EU plocka fram bazookan

EU har förberett den så kallade handelsbazookan, som efter att USA aviserat sina tullar nu riskerar att avfyras. – Vi befinner oss i ett handelskrig, säger Per Altenberg, handelspolitisk analytiker på Kommerskollegium.

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot torsdagen, svensk tid, att man belägger EU med 20 procents tullar från den 9 april.

– Det är dramatiskt. Det är en ny handelspolitisk era vi går in i. USA går från ett land med låga tullar till ett land med mycket höga tullar, säger Per Altenberg vid expertmyndigheten Kommerskollegium.

Känner snart av

Siffran på 20 procent var den som myndigheten också hade räknat med. USA är Sveriges tredje största handelspartner och står för 9 procent av exporten. Svenska företag kommer snart känna av effekterna.

– Det är inte bara att tullarna höjs utan det blir dessutom väldigt mycket mer komplext. Bara det faktum att USA kommer att ha 60 olika tulltaxor plus en generell, det är något helt ofattbart, säger han.

Redan i natt trädde de tidigare aviserade tullarna på fordon tillverkade utanför USA i kraft, och inom en månad tillkommer tullar på fordonskomponenter.

– Det är en sektor som Sverige exporterar ganska mycket av till USA.

"Skjuter sig i foten"

EU har hotat med att svara med egna motåtgärder, som har fått smeknamnet "handelsbazookan". Den heter egentligen "anti-coercion instrument" och innebär att EU snabbt kan sätta in motåtgärder.

– Det är dock först när vi själva svarar som det kan bli mer allvarliga ekonomiska konsekvenser för oss svenska konsumenter. Den som inför åtgärder är också den som drabbas mest av dem. Och just nu är det USA som skjuter sig själva i foten, säger Altenberg.

Det är långt ifrån säkert att USA:s höga tullar leder till en bättre handelsbalans, enligt Kommerskollegiums analys. Det finns också en risk att länder söker sig till andra handelspartner i stället för till USA.

– Risken här är att alla blir förlorare. I det korta perspektivet är det ju så att så länge det är USA som inför åtgärderna så är det USA som är förlorare. Men om alla följer på och det blir en ond spiral så är ju hela världsekonomin drabbad.

Några möjliga ekonomiska ljusglimtar är att läkemedel och trävaror undantas, vilket gynnar vissa svenska företag. Per Altenberg noterar också att inget enskilt EU-land pekas ut. Man hade annars kunnat tänka sig att Danmark legat pyrt till, med tanke på Grönlandskonflikten.

– Man kan säga att det är positivt att det inte har varit några sådana försök att splittra upp EU i olika medlemsländer.

Källa: Gustav Sjöholm/TT