Mer snabbnudlar och mindre oxfilé kan sänka inflationen. Men det är inte säkert. Att mäta inflation är komplext. Från årsskiftet gäller en ny varukorg som mäter prisökningarna.
Vid varje årsskifte viktar Statistiska centralbyrån (SCB) om sin varukorg som ligger till grund för mätning av inflation utifrån vad hushållen har valt att konsumera under det gångna året.
Om svenskarna i bistrare tider helt slutar att köpa exempelvis svindyr oxfilé behöver den inte ingå i konsumentprisindex (KPI-korgen). Kanske är det snabbnudlar, blodpudding eller någon annan billig mat som får större betydelse för hur inflationen ska mätas.
– Det brukar sänka inflationen med någon tiondel (procentenhet), säger John Eliasson, produktansvarig för KPI på SCB.
Komplext mönster
I år skulle man kunna tänka sig att effekten blir extra stor med tanke på den höga inflationen och prisökningarnas effekt på ekonomiskt pressade hushåll.
Exempelvis såldes det förmodligen mer blodpudding än oxfilé i fjol.
– Men de billigare varorna kan ha ökat mer i pris, säger John Eliasson.
Därför är det inte säkert att hushållens benägenhet att köpa billigare mat eller andra varor än tidigare kommer att dämpa prisökningstakten. Först på måndag när SCB släpper siffrorna för januariinflationen kommer svaret.
– Det är komplext, i synnerhet nu när det har varit så stora kast i konsumtionsmönstret, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea och expert på inflation.
"Sänker inflationen"
– Hushållen har sannolikt gått mot billigare varor och tjänster och jag tänker mig att det har en effekt på inflationen, att det sänker inflationen. Men det är ingen stor effekt, gissningen är att det handlar om någon enstaka tiondel (procentenhet), säger Isaksson.
Att mäta inflation är helt enkelt komplext då det är mycket som påverkar, speciellt vid årsskiften, enligt Isaksson.
Källa: Olle Lindström/TT
