Drygt 13 500 aktiebolag är tillsammans skyldiga 30 miljarder kronor i uppskjutna skatter från pandemin. Nu ska de betalas.
Möjligheten att skjuta upp betalning av arbetsgivaravgifter och moms infördes för att underlätta för företag som såg sina intäkter gå upp i rök till följd av pandemin. Nu ska skulden betalas tillbaka.
– När möjligheten till anstånd infördes så fanns en tro på att ekonomin skulle ta fart igen efter pandemin, men så blev det inte. Då kom istället inflation, elkris och Rysslands krig i Ukraina. Många företag har fortfarande svårt att betala sina skulder, säger Karl Stjerna, VD på Kreditupplysningsföretaget Syna.
Enligt Stjerna har i princip alla de skuldsatta bolagen avbetalningsplaner. Drygt en fjärdedel har inte påbörjat återbetalningen och kommer göra sin första avbetalning i mars nästa år.
Konkursrisk
Trenden är, enligt en rapport från Skatteverket, att andelen företag som betalar sina anstånd minskar över tid och att andelen företag där skulderna överlämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning ökar.
Antalet konkurser har varierat under året men under de första tio månaderna försattes sammanlagt 8 213 bolag i konkurs. Det är 29 procent fler än motsvarande period förra året. Många av de konkursdrabbade företagen hade fått anstånd med skatten visar siffror från Syna. Av de bolag som gick i konkurs till och med september var det 27 procent som hade fått sådant anstånd.
Enligt Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv hade många av de företag som beviljades tillfälliga skatteanstånd en högre konkursrisk redan före pandemin.
– Systemet med skatteanstånd genomfördes på ett sådant sätt att det blev lockande för företag som, oavsett pandemin, befann sig i en ganska svår finansiell situation och som kanske inte hade överlevt i en vanlig ekonomi, säger han.
Kedjeeffekter
Han menar att åtgärden var befogad när den infördes, men att möjligheten till uppskjuten betalning inte borde ha förlängts på det sätt som har skett. Nu är det mycket som står på spel.
– Förutom att staten går miste om miljarder i skatteskulder så kan det här få andra samhällsekonomiska konsekvenser. Om leverantörer till företagen inte får sina betalningar så uppstår ju kedjeeffekter, säger Nikolay Angelov.
Fakta: Branscherna med störst pandemiskuld
Handel och reparation av motorcyklar och motorfordon: 7, 3 miljarder
Tillverkning: 4, 6 miljarder
Hotell- och restaurang: 3, 5 miljarder
Bygg: 3, 2 miljarder
Källa: Syna
Källa: Maria Stensson/TT
