Höga räntekostnader har lett till att allt fler bostadsrättsföreningar vill att medlemmarna gör kapitaltillskott. Alltså bidra med pengar till föreningen – för att minska lånen.
Fastighetsförvaltningarna SBC och Nabo ser båda en tydlig ökning av antalet bostadsrättsföreningar som vill att deras medlemmar gör kapitaltillskott till föreningen.
Under åren 2015-2022 hjälpte SBC endast ett fåtal bostadsrättsföreningar med att genomföra kapitaltillskott. I genomsnitt tre föreningar per år.
Men under 2023 ökade det markant – till tio stycken. Hittills i år har fastighetsförvaltaren hjälpt 16 bostadsrättsföreningar.
– Vi ser att intresset har ökat markant sedan slutet av förra året, säger Markus Pålsson, chef för verksamhetsinnovation och utveckling på SBC.
– Och ökningen beror ju framförallt på att vi har ett högre ränteläge.
Möjlighet till ränteavdrag
Fastighetsförvaltaren Nabo hade en ökning på drygt 42 procent från 2022 till 2023. Från 33 stycken till 47. Och hittills i år har de hjälpt 26 föreningar att införa kapitaltillskott.
Antingen bidrar medlemmarna med egna pengar eller så tar de lån för att göra kapitaltillskott till föreningen.
Och eftersom bostadsrättsföreningens ränta betalas av medlemmarna via avgiften så leder det till att avgiftshöjningar kan undvikas – om medlemmarna går in med extra pengar.
Dessutom är räntan som föreningen betalar inte avdragsgill. Men om lånen i stället fördelas ut på medlemmarna, så kan de göra ränteavdrag.
Finns nackdelar
Men det finns också nackdelar, menar Markus Pålsson. Bland annat om man planerar att flytta inom en snar framtid.
– Det är ju inte säkert att du får tillbaka den summan du har betalat, när du säljer lägenheten. Speciellt inte om du ska sälja i närtid.
Enligt Jonas Gustavsson är den största nackdelen att medlemmarna kan ha olika ekonomiska förutsättningar att betala kapitaltillskott.
– Så det är ingenting som jag brukar rekommendera, bara om man hamnar i ett ekonomiskt trängt läge.
Hos de flesta bostadsrättsföreningar är det frivilligt att betala kapitaltillskott, menar både Markus Pålsson och Jonas Gustavsson. Men ibland kan medlemmar bli tvingade.
– Då betalar alla lika mycket procentuellt efter hur stor del man äger. Men det är lite mer ovanligt, säger Pålsson.
Källa: Karin Rader/TT
