Det är många viktiga händelser att hålla koll på för den ekonomiskt intresserade under de första månaderna av 2024. Centralbankernas räntebeslut, inflationsdata och kvartalsrapporter är några av de händelser som kan få stort inflytande på ekonomin. Här är några datum att kryssa i kalendern.
- 12 januari: Bopriserna - Kan vi förvänta oss en islossning på bostadsmarknaden?
- 15 januari: Inflationstakten i december - Hur mycket sjunker inflationen?
- 26 januari: Arbetslösheten - Hur påverkas sysselsättningen av lågkonjunkturen?
- 31 januari: FED-besked
- Slutet av januari: Rapportperiod för 2023Q4
- 1 februari och 27 mars: Räntebesked - Beskeden kommer tätare i år
Islossning på bostadsmarknaden?
Den 12 januari kommer Mäklarstatistik med siffror som ger svar på om bostadsmarknaden börjat återhämta sig efter att räntetoppen förmodligen har nåtts. Många är fortfarande försiktiga, men lägre räntor kan ha en stor psykologisk effekt och kanske till och med leda till en islossning på marknaden.
Inflationstakten fortsätter nedåt
Den 15 januari väntas Konjunkturinstitutet presentera inflationsdata för december. Prognoserna pekar på att inflationen fortsätter att sjunka och att den kommer att hamna under Riksbankens inflationsmål på 2 procent under året.
Detta skriver Frida Bratt om på Nordnetbloggen.
Sysselsättningen i fokus
Den 26 januari presenterar SCB sysselsättningssiffror. Trots lågkonjunkturen väntas arbetslösheten bara stiga svagt. Men för de som blir utan jobb är sänkta bolåneräntor en klen tröst, och det kan vara klokt att överväga a-kassan och inkomstförsäkring.
Slutet av januari markerar starten för rapportperioden för det fjärde kvartalet. Vi får då se i vilken utsträckning bolagen ser sämre tider i sina siffror. Dessutom får vi besked om utdelningar. Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad i februari, men diskussioner kommer att föras om när den första räntesänkningen kan äga rum.
Efter kvartalets slut
I mitten av april presenterar finansminister Elisabeth Svantesson regeringens vårbudget. Inga stora plånboksreformer väntas, men en sjunkande inflation och lågkonjunktur kan leda till ett nytt fokus för regeringen.