Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Ett högt krav, historiskt sett. – Det grundar sig på noga övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff.
Även LO-styrelsen, bestående av de 13 olika förbunden, med ett undantag, har ställt sig bakom kravet. Det betyder att nästan alla förbunden, om detta slutligen godkänns i respektive styrelse, kommer att driva samma lönekrav.
Transport har dock valt att inte köpa det gemensamma lönekravet. Ordförande Tommy Wreeth reserverade sig mot beslutet då han anser att 4,2 är för lågt.
”För industrin passar det möjligen bra, de kan förhandla vidare på arbetsplatsen utöver märket. Men för andra som till exempel har tarifflöner riskerar märket att bli ett tak. Vi har inte någon större löneglidning utan får nöja oss med vad vi får i riksavtalen”, säger Wreeth.
Kravet från de fem fackförbunden inom industrin, IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs, läggs fram inför vinterns stora avtalsrörelse som siktar på att gå i mål senast 31 mars.
Stärkt konkurrenskraft
Enligt facken bygger kraven, som ligger på en högre nivå än vad de gjorde innan de senaste inflationsåren, på att den svenska industrin har stärkt sin konkurrenskraft på den internationella arenan, i form av bättre produktivitet och högre marknadsandelar, och att ägarnas andel av vinsterna i förhållande till löntagarna ligger på en historiskt hög nivå, en siffra som även statliga Konjunkturinstitutet står bakom.
– Det stärker vår slutsats om en stärkt konkurrenskraft, säger Livs ordförande Eva Guovelin.
Och så illa är inte läget i konjunkturen som arbetsgivarna vill förmedla, enligt Marie Nilsson.
– Vi ser indikationer på att vi sett botten i den här lågkonjunkturen, och att det ljusnar nästa år.
Från 1 april
Förutom lönekravet på 4,2 procent kommer LO-facken driva speciella låglönesatsningar i linje med tidigare lönerörelser. Dessutom ska det göras avsättningar till olika former av arbetstidsförkortningar.
Den slutliga överenskommelsen med arbetsgivarparterna om löneökningarna brukar sätta det så kallade märket för resten av arbetsmarknaden.
De nya lönerna ska gälla från 1 april 2025.
Det tvååriga avtalet som löper ut sista mars nästa år gav 7,4 procent på två år, det vill säga 3,7 procent per år i snitt.
Rättelse: I en tidigare version angavs ett felaktigt datum för när lönerna ska börja gälla.
Källa: Olle Lindström/TT, Tobias Österberg/TT