IMF: Tullchocken kräver större buffertar för kris

Geopolitiska händelser, som Trumps tullchock, gör att världen måste stärka sin beredskap för nya stora bakslag. Det anser internationella valutafonden (IMF) som efterlyser större buffertar ute i finanssystemet.

Det är i en färsk analys av geopolitiska risker – där handelshinder pekas ut som en riskfaktor – som IMF uppmanar myndigheter och marknadsaktörer runt om i världen att bygga upp sin beredskap. Det gäller både myndigheternas utrymme att ingripa och företagens buffertar ute i finanssystemet.

Ovanligt tryck nedåt på dollarn

Rapporten kommer en dryg vecka efter börskraschen 3-4 april, efter Trumps tullchock mot så gott som hela världen. På två dagar gick motsvarande 6 600 miljarder dollar (omkring 65 000 miljarder kronor) upp i rök på Wall Street – vilket enligt The Wall Street Journal är ett historiskt rekord på två dagar.

Sedan dess har börser runt om i världen styrts uppåt och nedåt av vad det senaste budet från Trump eller Kinas regering har varit i handelskriget.

Tullchocken har även skapat ett ovanligt tryck nedåt på dollarn – till lägsta kursen på tre år – och uppåt på amerikanska marknadsräntor. Detta är två tillgångar som normalt fungerar som säkra tillflyktsorter i orostider.

Företrädare för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) har till följd av räntefrossan klargjort att man är redo att ingripa med stödköp vid behov. Och det var bland annat denna utveckling som låg bakom Trumps beslut om att pausa stora delar av de nya USA-tullarna mot 180 länder som presenterades den 2 april.

Kan bli ny marknadschock

Ratinginstitutet S&P Global varnade dagarna efter president Donald Trumps tullchock att man måste se över alla ekonomiska prognoser. Kollegorna på Fitch Ratings sänkte i sin tur sina prognoser för tillväxt – både i USA och globalt – redan i mars, just med hänvisning till att Trumpregeringen inlett ett handelskrig. Och ratinginstitutet Moody’s chefsekonom Mark Zandi har deklarerat att han ser en ökad risk för global recession till följd av tullchocken.

Om det efter detta kommer en våg av sänkta kreditbetyg – kanske till och med för USA – kan det bli en ny marknadschock.

Lägre kreditbetyg kan ge stora marknadsreaktioner när fonder och andra investerare rensar ut riskstämplade tillgångar. Det kan även trycka upp kostnaderna till ohållbara nivåer för högt belånade företag eller för stater som behöver pengar för att täcka stora budgetunderskott.

Källa: Joakim Goksör/TT