Regeringens planer på hur ny kärnkraft ska finansieras får hård kritik. Energimarknadsinspektionen avslår förslaget helt. Regeringen har som mål att ny kärnkraft motsvarande två storskaliga reaktorer ska vara på plats till 2035.
Regeringen har som mål att ny kärnkraft motsvarande två storskaliga reaktorer ska vara på plats till 2035.
För att det ska vara möjligt föreslår en utredning en ny finansieringsmodell. Den består av statliga lån, ett prissäkringsavtal – med ett garantipris på 80 öre/kWh – och en risk- och vinstdelningsmekanism.
I den föreslagna modellen står staten för lån på 300 miljarder kronor.
Flera remissinstanser kritiserar att utredningen inte har haft i uppdrag att svara på själva grundfrågan – om det är samhällsekonomiskt motiverat att subventionera just kärnkraft så kraftigt? Varför inte göra finansieringen teknikneutral?
Måste utredas mer
Energimarknadsinspektionen (Ei), som har i uppdrag att se till att energimarknader fungerar väl, anser att underlaget är för dåligt för att kunna bedöma om stödnivån är rimlig, vad effekterna blir för elmarknaden som helhet och vad kostnaden blir för samhället. Därför avstyrker myndigheten hela förslaget och kräver mer analyser.
En av invändningarna är att riktade stöd till specifika kraftslag generellt sett är mindre effektiva än teknikneutrala. En annan är prissäkringsavtalet som garanterar 80 öre/kWh i 40 år.
"Ei ser en uppenbar risk att förslaget kommer att dämpa investeringar i andra kraftslag", står det i remissvaret.
Detta är något som flera remissinstanser varnar för, till exempel Eon, Naturvårdsverket, Lokalkraft som organiserar lokala energiföretag och Institutet för näringslivsforskning.
Tar risken
LO konstaterar att kärnkraft kan vara en lösning på framtidens elbehov, men att den måste komma till stånd till en rimlig kostnad för samhället. LO varnar för att det blir svenska elkunder och skattebetalare som får bära risken. Därför anser LO att den nya kärnkraften bör ägas av staten.
Konkurrensverket saknar tillräckliga argument för att rabatterade lån från staten behövs i den omfattning som föreslås. KI hade hellre sett ett teknikneutralt stöd och pekar på att den marknads- och teknikutveckling som pågår kan hämmas av ett storskaligt, statligt kärnkraftsstöd.
Alla remissinstanser håller med om att elproduktionen behöver öka kraftigt de närmaste decennierna. Landets mest elintensiva företag inom skogsnäring, gruvdrift, kemisektorn och stålindustri (SKGS) är i huvudsak positiva, men pekar på att vindkraften behöver byggas ut i närtid om industrins behov ska kunna mötas.
Fortum, som är en stor kärnkraftsaktör, är också positivt till förslaget. Men bolaget utesluter inte att det kan behövas liknande åtgärder för att även främja utbyggnad av andra kraftslag.
Fakta: Så kan staten subventionera ny kärnkraft
Några av utredningens förslag till statlig finansiering av ny kärnkraft:
Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.
Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta ska staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital.
Ytterligare en säkerhet för kärnkraftsägarna är ett prissäkringsavtal. I 40 år ska kärnkraftsbolagen garanteras minst 80 öre/kWh i betalning av staten.
En tredje komponent är en risk- och vinstdelningsmekanism. Den ska aktiveras vid behov, baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter den rutinmässiga driftstarten.
Källa: Maria Davidsson/TT