"Håll emot" – Sveriges bud om försvarslån

Snabba ryck efterlyses för att få Europas stora försvarssatsningar på plats. Men varning för skulderna, manar Sverige.
Redan nästa vecka räknar finansminister Elisabeth Svantesson (M) med att de första konkreta förslagen från EU-kommissionens färska försvarsplan ska läggas fram.
Samtidigt finns krav på att gå ännu längre och låna ännu mer pengar i rena bidrag till EU-länderna. Men det gillas inte av Sverige.
– När det gäller gemensam upplåning så är vi väldigt tydliga: det handlar om lån till lån, inte lån till bidrag, säger Svantesson i Bryssel på tisdagen.
– Det finns andra länder som gärna vill se lån till bidrag och dessutom vill utöka att det inte bara ska vara militära utgifter, utan även ett bredare perspektiv. Där tror jag det är viktigt för oss att hålla emot. Annars kommer vi att öppna Pandoras ask, säger finansministern.
Hon vill heller inte se de mer permanenta undantag från EU:s strikta budgetregler som Tyskland nyligen har föreslagit.
– Att man under en kort period lånar upp för att ha en större ökning är en sak, men att långsiktig göra det vore olyckligt för då kommer vi att få ännu högre skuldsättning i Europa. Det är viktigt nu att hålla emot så att det inte slutar med att vi inom fem-tio år har totalt ohållbara skuldsituationer i Europa, säger Svantesson.
Fakta: Upprusta EU
EU-ländernas stats- och regeringschefer ställde sig i förra veckan bakom en fempunktsplan från EU-kommissionen, döpt till Upprusta EU.
I planen ingår att ge medlemsländerna tillfälliga undantag från EU:s budgetregler så att de inte behöver riskera böter och sparkrav för investeringar och lån till försvaret.
Dessutom föreslås en ny EU-fond där man lånar upp 150 miljarder euro som länderna sedan kan låna ur för gemensamma satsningar på exempelvis luftförsvar, artilleri, drönare och ammunition.
Andra delar är att EU-länderna ska få använda regionalstödspengar till försvarsändamål samtidigt som mer privata investeringar ska lockas via Europeiska investeringsbanken, EIB, och påskyndande av EU:s spar- och investeringsunion.
Källa: Wiktor Nummelin/TT