Förslag: Låt fastighetsskatt finansiera försvaret

Höjda skatter, underskottsmål eller en svensk motsvarighet till Elon Musks nedskärningsinstitut Doge? Svåra val och prioriteringar är att vänta när Sverige behöver satsa ännu mer på försvaret. Det menar några av landets ledande ekonomer.

Anslagen till det militära försvaret uppgår till 138 miljarder kronor för 2025. Enligt det försvarsbeslut som fattades innan jul ska Sveriges försvarsanslag ligga på 2,6 procent av bnp år 2028, vilket beräknas bli 173 miljarder. En siffra som dock redan förefaller överspelad.

Det beror på att det i Nato nu talas om budgetar på 3,5 procent av bnp. USA:s president Donald Trump går ännu längre i sina krav – fem procent av bnp.

Två saker

Frågan är nu hur Sverige ska kunna betala notan? Så här svarar tre experter:

John Hassler är professor i makroekonomi vid Stockholms universitet:

Han menar att den stora frågan är om det handlar om en temporär utgift, eller anpassning till en en tuffare omvärld med långsiktigt högre försvarsutgifter.

– Enligt ekonomisk teori är det rätt och riktigt att låna i en situation när man har temporärt höga utgifter, säger han.

– Och är det inte vettigt att låna till det här, då måste vi finansiera det. Enkelt uttryckt är det bara två saker man kan göra – skära ner på andra utgifter eller öka skatterna.

En svensk Doge?

Lars Jonung är professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet:

Någon svensk Doge vill han inte se. Däremot tror han att det finns mycket besparingar att göra i offentlig sektor.

– Det är politikers uppgift att prioritera, säger han.

Jonung öppnar upp för vissa skattehöjningar, men när det gäller alternativet att låna för att rusta upp så är det tvärt nej.

– Vi ska inte låna mer än vi redan gör. Ökade försvarsutgifter är en form av konsumtion och inte investeringar, och det ska vi inte vältra över på barn och barnbarn.

Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet:

Han resonerar kring det så kallade reformutrymmet. En ökning av försvarsanslaget med en procent av bnp skulle ta två års utrymme i anspråk. En sådan finansiering vore väldigt problematisk menar han, eftersom det skulle slå hårt bland annat mot kommunerna, som inte skulle kunna få kompensation för kostnadsökningar.

Omprioriteringar då i offentlig sektor?

– Ja, det kan säkert göras effektiviseringar, men det har visat sig inte vara så lätt. Vi vill väl inte ha någon svensk motsvarighet till Elon Musk?

Inte populärt

Lars Calmfors är inte främmande för att låna pengar. Även vissa skattehöjningar menar han vore rimligt, till exempel höjd skatt på kapitalinkomster och fastigheter.

– Det sistnämnda förespråkade jag för några år sedan med motiveringen att de som har de mest värdefulla fastigheterna har mer att förlora ekonomiskt i krig. Det var inte så populärt, men jag tycker fortfarande att det är en vettig idé, säger han och fortsätter:

– Men jag är inne på att det behövs en kombination av alla de här tre sakerna, utgiftsneddragningar, vissa skattehöjningar och lån.

Källa: Maria Stensson/TT