Sysselsättningen i USA ökar betydligt mer än väntat och en första amerikansk räntesänkning väntas nu först i september. Men någon större påverkan på Riksbankens agerande är inte troligt.
I mars tillkom 303 000 nya jobb, exklusive jordbrukssektorn, i den amerikanska ekonomin. Det visar siffror från arbetsmarknadsdepartementet. Ekonomerna hade i snitt räknat med 214 000 nya jobb.
Marknadsräntorna i USA steg markant eftersom den starkare arbetsmarknaden är dåliga nyheter för den som hoppas på snara amerikanska räntesänkningar. Nu indikerar prissättningen på räntemarknaden en första sänkning från centralbanken Federal Reserve (Fed) först i september, från tidigare juli.
– Arbetsmarknaden är väldigt stark. Som det ser ut nu finns det snarare risk för en överhettning. USA:s ekonomi går fortfarande urstarkt och en lågkonjunktur ser inte ut att ligga i korten. Inget här tyder på att Fed behöver ha bråttom med den där första räntesänkningen, säger Maria Landeborn, Danske Banks seniorstrateg.
Mer beroende av ECB
Enligt henne blir det följder i Sverige, men hon betonar att Riksbankens plan för styrräntan är mer beroende av hur Europeiska centralbanken (ECB) gör.
– Tillväxten är mycket starkare i USA. Så att Fed eventuellt väntar med att sänka räntan behöver inte innebära att också Riksbanken gör det. Jag tror fortfarande att Riksbankens plan kommer att ligga fast och att man sänker i maj eller juni, säger hon.
– Vad det här faktiskt gör är att det leder till fortsatt dollarstyrka och att vi till viss del kan få se en svagare krona och lite högre inflation.
"Lönetrycket bör avta"
Löneökningstakten, på årsbasis, föll i mars till 4,1 procent, från 4,3 procent i februari.
Maria Landeborn bedömer att den amerikanska inflationen kan fortsätta ned, eftersom löneökningarna var i linje med förväntningarna.
– Lönetrycket bör avta och det är viktigt. Hade löneökningarna tagit ett oväntat kliv uppåt hade det varit mer oroande i kombination med de här siffrorna.
Källa: Joakim Magnå/TT
