Vissa kommuner har slutat anmäla misstänkta bidragsbrott då polisutredningarna ofta läggs ner. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) skickar det helt fel signaler. – Det är allvarligt, säger hon.
Misstänkt bidragsfusk leder sällan till åtal och slutligen till att någon straffas. Enligt polisen läggs en majoritet av utredningarna ner.
Att sluta polisanmäla misstänkta brott är inte vägen att gå, betonar finansministern.
– De (kommunerna) bör anmäla. Därför om det offentliga backar och inte anmäler när det fuskas så skickar det helt fel signaler.
Enligt Svantesson har kommuner och regioner ett ansvar att anmäla för att man ska kunna få en bild av problemet – och så att skattebetalarna ser att det görs något åt missbruk.
Skickar det inte fel signaler att så få döms?
– Jag förstår det, att man resonerar så. Men polisen har en viktig uppgift att komma åt fusk och bedrägerier även om man periodvis ibland behöver prioritera annorlunda.
I en debattartikel anser bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Vårdföretagarna att polisen måste få förutsättningar att kunna prioritera välfärdsbrottslighet.
Behövs det mer resurser till polisen?
– Det sker brutala våldsbrott just nu – barn skjuter barn – och självklart är det viktigt att prioritera den typen av brott som just nu är systemhotande, säger Elisabeth Svantesson och tillägger:
– Med det sagt så måste polisen samtidigt jobba med den här typen av brott som har med fusk och bedrägerier att göra.
Källa: Malin Johanson/TT
